användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 23 maj 2009 11:18
Telekompaketet

Telekompaketet

Källa: ericjosefsson.eu

Telekompaketet - konsumentskydd eller begränsad yttrandefrihet?


Delar av det så kallade Telekompaketet fick bakläxa av EU-parlamentet i dag. Den kompromiss som tidigare träffats med medlemsstaternas regeringar föll. Diskussionerna om delar av Telekompaketet har varit intensiva, bland annat förslaget att beslut av nationella myndigheter som rör enskilda Internetanvändare ska prövas av en oberoende instans, exempelvis en domstol, har debatterats intensivt. I dag antogs det förslaget av EU-parlamentet.. Det innebär samtidigt att den kompromiss som träffats mellan ministerrådet och EU-parlament föll - vilket innebär att delar av Telekompaketet nu måste omarbetas. Det innebär att ingen ska kunna stängas av från Internegt utan att det behandlas i domstol först. Det är en seger för alla de tusentals människor som engagerat sig i frågan. 

Trautman-rapporten fick tillägg som tvingar fram nya förhandlingar, det vi vunnit nu är osökert, skriver EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) på Twitter. Ett annat förslag som skulle reglera eventuella begränsningar av enskildas tillgång till bland annat innehåll föll i EU-parlamentet. Här blev det en förlust.

Så lyder texten som antogs:

"... inga begränsningar i slutanvändarnas grundläggande rättigheter och friheter, framför allt enligt artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om yttrande- och informationsfrihet, får ske utan föregående beslut från rättsvårdande myndigheters sida, utom om den allmänna säkerheten är hotad i vilket fall detta avgörande får komma senare".  

Bakgrund

Telekompaketet (Telecoms Reform Package), är samlingsnamnet på kommissionens förslag till uppdateringar av de EU-lagar som reglerar marknaden för telefoni och Internet. Förslaget innehåller en rad olika ändringsförslag och krångliga juridiska formuleringar, men huvuddelarna handlar om marknadsregler, konkurrens och konsumentskydd på tele- och Internetmarknaden.
 
Huvudfrågorna i det som rör telemarknaden handlar om att konsumenter ska kunna byta telefonoperatör på en arbetsdag, ringa gratisnummer från utlandet och lättare kunna jämföra priser mellan tele- och Internetoperatörer. I dessa frågor har parlamentet, kommissionen och ministerrådet i stort sett varit överens.
Men det är förslagen som reglerar Internetmarknaden som den heta debatten kretsat kring. Huvudfrågan i det som rör användningen på Internet har varit om Internet ska vara tillgängligt för alla, eller om det ska stiftas lagar som reglerar vilka som ska få använda Internet. I grundförslaget sägs det att Internet operatörer ska ges en ”ökad skyldighet att rapportera incidenter till regleringsmyndigheter”.
 
Under den politiska gången har dessa incidenter främst kommit att handla om illegal fildelning och brott mot upphovsrätten. Branscher som är beroende av upphovsrätten har tryck på och krävt hårdare åtgärder mot dessa typer av brott, medan många Internet användare och operatörer försvarat friheten på nätet.
Samtidigt har en del medlemsländer stiftat egna lagar om brott på Internet. Frankrike har bland annat förberett en lag som ska kunna stänga av Internetanvändare som bryter mot lagen, utan någon egentlig rättslig prövning. De franska EU-parlamentarikerna har förslagit att dessa regler även ska ingå i Telekompaketet och därmed gälla för hela EU
 
Det franska förslaget har dock mött kritik. Ändringsförslag 138 fastslår att inga användare ska kunna stängas av från internet utan ett domstolsbeslut.
En kompromiss om ändringsförslag 138 nåddes mellan parlamentet och ministerrådet veckan efter omröstningen i industriutskottet. Kompromissen innebär att en användare ska ha rätt till rättslig prövning av en oavhängig och opartisk domstol, men att det kan ske efter att avstängningen ägt rum. Men parlamentet sa oväntat nej till denna kompromiss i omröstningen den 6 maj, och valde i stället att rösta igenom ändringsförslag 138. 
 
Telekompaketet har också väckt frågor om Internetoperatörers roll. Ändringsförslag 166 som säger att ”begränsningar av innehållet på Internet som görs av en operatör ska vara proportionerliga och inte får i strid med de grundläggande rättigheterna” har drivits igenom av svenska parlamentariker i ett försök att minska operatörernas möjligheter och skyldigheter att stänga av hemsidor och användare.
I kompromissen som nåddes mellan parlamentet och ministerrådet ingår dock inga krav på det. Däremot måste operatörerna kunna motivera och informera varför tillgången till vissa delar av Internet begränsas. Därmed ändras inga regler. Det är i dag inte förbjudet för operatörer att spärra vissa sidor på nätet under vissa perioder på dygnet, däremot måste operatörerna, enligt kompromissen, informera om vad och varför de gör detta. Parlamentet sa ja till kompromissen den 6 maj och ändringsförslaget föll som väntat.
 
Europaparlamentets nej till delar av kompromissen var oväntad och debatten fortsätter. Den 12 maj tar ministerrådet ställning i frågan. Frankrikes president Nicolas Sarkozy har kraftigt markerat att Telekompaketet inte ska hindra Frankrike från att stifta egna lagar som ska kunna stänga av Internetanvändare som begår brott. 
Den svenska regeringens hållning har varit att stödja en uppdatering av lagarna kring marknaden för Internet och telefoni, men att förslagen i Telekompaktet, om möjligt, inte ska inblanda jakten på illegala fildelare. Men trots en ambition att hålla dessa frågor utanför har fokus kommit att ligga på just dessa frågor.

Klarare besked om priser och tjänster

EU:s telekompaket innehåller en rad nya lagförslag och regler.
- Konsumenter ska informeras om vad de kan förvänta sig av en tjänst. Information om priser för sms eller mms ska vara tydlig och om avtal ändras ska kunden ha rätt att säga upp det.
- Det ska bli lättare att föra över ett telefonnummer till en ny operatör.
- Operatören ska på begäran informera om de erbjuder billigare abonnemang än det som kunden har.
- Det blir förbjudet att skicka sms-reklam och e-postreklam utan samtycke och internetanvändare måste godkänna att internetsajter lägger så kallade cookies på datorn.
- Numret 116 000 införs i hela EU, där man kan larma om försvunna barn.
- Viktiga delar i paketet är också vem som i framtiden ska betala för investeringar i nya fibernät och hur mycket ersättning en nätägare kan få från andra operatörer som vill använda nätet.
- Den nya EU-myndigheten Berec införs för att underlätta kommissionens arbete med telekomfrågor.

Frågor och svar om telekompaketet.

Vad är telekompaketet?
Paketet ska ersätta flera gamla EU-regler med en samlad ny reglering av telekommunikationstjänster i Europa. Paktete handlar om allt från att öka konkurrensen till att bygga nya fibernät. Mest fokus har frågorna kring integritet fått och om man ska få stänga av fildelare, vilket Frankrike beslutat. Ett ändringsförslag lades till - känt som 138:an -  som kräver en rättslig prövning innan någon stängs av från internet.

Hur berör det mig?
En del av telekompaketet handlar om att skapa en bättre konkurrens som kan ge billigare och bättre tjänster. Men vissa menar att det kan ge operatörerna ett ansvar för självsanering vilket gör att de kan stänga av sidor eller stänga av den som laddar hem illegalt. Den svenska regeringen har dock sagt att de inte vill stänga av folk utan domstolsprövning, varför det är osäkert hur Sverige skulle påverkas.

Vad händer egentligen i EU-parlamentet?
I den här frågan gäller ett så kallat medbeslutandeförfarande: ministerrådet och parlamentet måste vara överens. Första delen har redan röstats igenom men i nästa del ändrades röstningsordningen efter påtryckningar från den gröna gruppen. Det innebar att man först röstade om ett ändringsförslag, känt som 138:an, för själva kompromissförslaget. Parlamentet sade ja till 138:an varpå hela förslaget föll.

Vad händer nu?
Nu är parlamentet och ministerrådet inte överens och då går frågan vidare till förlikning, som går ut på att representanter för rådet och parlamentet träffas i en särskild ordning för att förhandla fram en lösning. Misslyckas de faller hela paketet. Ett nytt parlament ska sätta sig in i frågan efter EU-valet.

De som har svarat på frågorna är Daniel Westman och Ulf Bernitz på Stockholms universitet.


Publicerad den 6 maj 2009
Reviderad den 23 maj 2009
DSB

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-06-12 13:00

Det blir inget beslut i EU:s ministerråd om det kontroversiella telekompaketet den här veckan, trots att det var planerat. Medlemsländerna säger nej till parlamentets krav på att ingen ska få stängas av från internet utan att det först sker en prövning i domstol. Irritationen är stor i flera medlemsländer över att parlamentet sa nej till den kompromiss som framförhandlats och som sa att internetanvändare som stängs av från internet har rätt till en rättslig prövning. Denna ska inte ske före avstängningen. Det planerade beslutet kommer nu att dröja.



DSB 11 juni 2009

Svara

dan 2009-06-12 21:54

Författningsrådet i Frankrike beslutade den 11 juni 2009, att säga nej till en viktig del av fildelningslagen - en besvärande motgång för president Sarkozy. Enligt författningsrådets beslut är det en mänsklig rättighet att ha "fri tillgång till offentliga tjänster online" och endast en domare bör ha rätten att stänga av en enskild individ från internet.
Om lagen skulle ha accepterats i sin helhet hade det inneburit en möjlighet att stänga av internetuppkopplingen i upp till ett år för den som laddar ned film eller musik olagligt. Lagen kommer nu att arbetas om skyndsamt.



DSB den 12 juni 2009
  • Artiklar

  • Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30


© Politico.se