användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 06 maj 2009 21:20
Lissabonfördraget

Lissabonfördraget

Källa: europa.eu

Tjeckiskt ja till Lissabonfördraget

Det tjeckiska parlamentet har gett grönt ljus till EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, men fortfarande saknas ett ja från parlamentets överhus och en underskrift av landets EU-skeptiske president.

Parlamentets underhus godkände Lissabonfördraget med röstsiffrorna 125-61 på onsdagen. Därmed klarade det den första prövningen i parlamentet med fem rösters marginal. Senare i vår ska även överhuset rösta om fördraget, som är tänkt att göra beslutsfattandet i EU smidigare.

Skepsisen är stor i Tjeckien, eftersom många anser att landet får lämna ifrån sig beslutsfattande och att små länder missgynnas. President Vaclav Klaus är en av de mer högröstade kritikerna och han har låtit förstå att han inte har bråttom med sitt undertecknande, vilket är slutpunkten i landets ratificeringsprocess. Polens president måste också skriva under fördraget och det gör han under förutsättning att Irland röstar ja. 

Fördraget har stött på många motgångar. Först sade franska och nederländska väljare nej i sina folkomröstningar, därefter omarbetades det till det nuvarande Lissabonfördraget, vilket sedan förkastades av irländska väljare. Irländarna ska folkomrösta igen, troligen i september eller oktober, och kommer då att få försäkringar om att de inte behöver ge upp beslutsrätten om skatter, försvar eller abortlagstiftning. Fortfarande saknas också klartecken från Tyskland som just nu prövar fördraget i sin författningsdomstol (tyska författningsdomstolen). Polens president måste också skriva under fördraget och det gör han under förutsättning att Irland röstar ja. 


Vad är Lissabonfördraget?

EU:s senaste fördrag, Lissabonfördraget, undertecknades av en enhällig skara stats- och regeringschefer den 13 december 2007 (EU:s officiella tidning 2007 C 306/1). Till sin form är Lissabonfördraget en detaljerad instruktion på 271 sidor som beskriver hur bestämmelser i EU:s redan befintliga fördrag ska ändras, flyttas, kompletteras, raderas och omnumreras. På detta sätt erbjuder Lissabonfördraget ett alternativ till det tidigare fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (EU:s officiella tidning 2004 C 310/1).
 
Vad innebär ett ändringsfördrag?

Att Lissabonfördraget fått karaktär av ändringsfördrag är i sig själv inte anmärkningsvärt då detta sedan länge är det normala sätt på vilket förändringar görs av EU:s fördrag. För den som idag vill förstå vad EU:s fördrag innehåller räcker det därför inte att titta på EG-fördraget från 1958 eller EU-fördraget från 1993, man måste även hålla reda på de förändringar som införts genom en mängd ändringsfördrag och fördrag om anslutning av nya medlemsstater. Första gången sådana förändringar infördes var 1967, genom det så kallade Fusionsfördraget (EU:s officiella tidning 1967 152/1) och senaste gången var 2005, genom det så kallade Luxemburgfördraget (EU:s officiella tidning 2005 L 157/11).
Att Lissabonfördraget endast är ett i raden av ändringsfördrag utgör dess mest uppenbara skillnad mot Konstitutionsfördraget, som framförallt var tänkt att ersätta alla tidigare fördrag med ett överblickbart och förenklat grundfördrag. Detta är i sin tur en anledning till varför det ansågs viktigt att arbetet med att ta fram Konstitutionsfördraget skulle ske öppet, inom EU:s framtidskonvent.
Beslutet att utforma Lissabonfördraget som ett ändringsfördrag innebär att den process som krävs för att fördraget ska godkännas av medlemsstaterna, den så kallade ratificeringen, inte omfattar redan befintliga bestämmelser utan begränsas till ovan nämnda instruktion om hur dessa ska ändras, flyttas, kompletteras, raderas och omnumreras. Det rör sig utan tvekan om en teknisk text som är svår att använda för den som själv vill bilda sig en uppfattning om hur Lissabonfördraget påverkar EU:s framtida arbete. Men samtidigt skulle det inte vara korrekt att lägga en uppdaterad eller, med andra ord, konsoliderad version av EU:s fördrag till grund för ratificeringen då en sådan text formellt saknar juridisk status, oavsett vem som ansvarar för att sammanställa den. Mot denna bakgrund har vi ändå bedömt det som viktigt att i informativt syfte komplettera Lissabonfördraget med en konsoliderad version av EU:s fördrag som visar hur innehållet kommer att se ut om förändringarna genomförs. Tvärtemot det intryck man lätt kan få om man bläddrar i Lissabonfördraget rör det sig inte bara om en teknisk instruktion utan om en reform av EU med flera förändringar. Framförallt omstruktureras EG-fördraget och EU-fördraget så att de får ett mer överblickbart och förenklat innehåll.

Vilka förändringar sker i fördragen?

I dag reglerar EG-fördraget och EU-fördraget, var för sig men sida vid sida, olika samarbetsområden. Dessa liknas ofta vid tre pelare. Något förenklat kan man säga att EG-fördraget reglerar de samarbetsområden som omfattas av första pelaren, framförallt EU:s inre marknad samt jordbruks-, transport- och handelspolitik, och att EU-fördraget reglerar de samarbetsområden som omfattas av andra och tredje pelaren, utrikes- och säkerhetspolitik samt straffrättsligt och polisiärt samarbete. Efter de ändringar som införs genom Lissabonfördraget samlas istället bestämmelser med principiell eller konstitutionell karaktär i EU-fördraget. På detta sätt omformas EU-fördraget för att bättre förklara vad EU-samarbetet omfattar och inom vilka ramar det är tänkt att fungera. Samtidigt samlas detaljerade bestämmelser med funktionell karaktär i EG-fördraget. Även om de ändringar som införs genom Lissabonfördraget i huvudsak handlar om omflyttning och förenkling av redan befintliga bestämmelser införs också nya bestämmelser. Detta leder i sin tur till nya frågor om hur EU i framtiden kommer att se ut och fungera.


Publicerad den 6 maj 2009
DSB

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-05-26 18:32

Om EU inför Lissabonfördraget kommer ytterligare två svenska ledamöter att väljas in i EU-parlamentet utöver de 18 som utses i årets EU-val. Dessa nya får dock endast status som "observatörer". Mot denna bakgrund har det orsakat diskussioner inför EU-valet eftersom det sker enligt det rådande Nicefördraget trots att Lissabonfördraget kan börja gälla under den kommande valperioden om Irland säger ja i en ny folkomröstning i höst. I juni väljs 736 EU-parlamentariker, men enligt Lissabonfördraget ska antalet uppgå till 754 med andra ord ytterligare 18, varav två från Sverige. Om Lissabonfördraget träder i kraft ska dessa stå till förfogande men endast - under obestämd tid - som "observatörer" utan fulla funktioner, som till exempel att delta i omröstningar, men med lön. I Sverige ska de två nya utses efter sina placeringar i årets val.



DSB 26 maj 2009

Svara

dan 2009-05-26 18:36

Den som har dubbla medborgarskap kan rösta två gånger i EU-valet. Man får helt enkelt ett röstkort från vardera landet. EU:s valrättsakt har inte tagit hänsyn till dubbla medborgarskap, trots formuleringen "en man, en röst".


DSB 26 maj 2009

DSB

  • Artiklar

  • Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30


© Politico.se