användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 08 juni 2010 07:40

Betygsgapet störst bland utlandsfödda

Betygsklyftorna i den svenska skolan är störst mellan olika nationsgrupper av utlandsfödda elever, visar siffror som Skolverket tagit fram åt SvD.

I dagarna går 115 000 elever ut nionde klass och får sina slutbetyg och när Skolverket analyserar betygen får vi samma resultat som tidigare år.
 
Endast 25 procent av elever födda i Somalia är efter grundskolan kvalificerade för gymnasiet, jämfört med 82 procent för elever födda i Finland.

Statistiken visar på problemet att endast jämföra och redovisa elever med utländsk bakgrund respektive elever med svensk bakgrund.

I begreppet utländsk bakgrund finns barn till EU-medborgare och länder från tredje världen med olika utbildningsgrad och områden där allmän skolgång är obefintlig.

Enligt definitionen elever med utländsk bakgrund (utlandsfödda samt barn med två föräldrar från annat land) är 69 procent behöriga att söka vidare till gymnasiet, medan samma siffra för de med svensk bakgrund hamnar på 91,2 procent.

Av alla elever får 89 procent betyg som ger gymnasiebehörighet och flickor med invandrarbakgrund får bättre betyg än svenska pojkar.

Det är också en skillnad om en person kommit till Sverige före eller efter skolstart och i det senare fallet får exempelvis 75 procent av somaliska barn behörighet mot 25 procent av de som kommit efter skolstart.

Rapporten visar också på mycket stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå och bland somalier har 16 procent högre utbildning och genomsnittet hamnar på 45 procent (alla nationer).

Enligt forskning på området spelar föräldrarnas utbildningnivå och situation på arbetsmarknaden en stor roll för hur dessa barn kommer att lyckas i skolan.

Var sjunde elev byter skola eller program under gymnasietiden och fler behöver också fyra i stället för tre år för att klara sig.

De olika kategorierna är inte etniska eftersom Sverige i motsats till exempelvis USA inte använder hudfärg, religion eller etnisk tillhörighet som variabel.

Turkisk bakgrund innebär alltså att personen är född i Turkiet, men han eller hon kan lika gärna tillhöra någon av landets minoriteter.

Gruppen med svensk bakgrund är ingen etnisk kategori, utan innehåller även personer med utlandsfödd mor eller far.
 
För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik.

Andelen beräknas av de som har fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet.

Andel elever med gymnasiebehörighet efter årskurs 9 2008/2009
Utfall Land i procent:

Finland: 81,9 
Balkan: 71,1
Chile: 66
Iran: 64,1
Polen: 60,7
Eritrea/Etiopien: 57,1
Arabiska länder: 54,1
Turkiet: 46,9
Somalia: 24,6

Eleverna på Tallbohovskolan i Järfälla (för- och grundskola) talar 30 olika språk och varje termin kommer nya elever från världens konflikthärdar. Det är en stor skillnad på hur väl rustade eleverna är beroende på varifrån de kommer.

I det segregerade Söderhöjden är det få av de nyanlända som har en kontakt med svenskar eller andra som bott länge där.



DSB den 8 juni 2010  

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30



© Politico.se