användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 27 maj 2009 13:03
Beatrice Ask

Beatrice Ask

Källa: riksdagen.se

Sverige stäms i EG-domstol

EU-kommissionen stämmer Sverige för att regeringen ännu inte infört det omdiskuterade datalagringsdirektivet, varför ärendet hamnar i EG-domstolen (överträdelseärende). Delar av direktivet skulle ha införts redan i september 2007 och hela direktivet i mars i år men inget lagförslag har ännu lagts fram.
 
Direktivet säger att teleoperatörer måste spara information om vem deras kunder har ringt, när och till vem de har skickat sms och e-post och när och hur länge de varit uppkopplade på Internet. Detta drevs fram av den socialdemokratiska regeringen men den nuvarande regeringen är kritisk mot att lagra uppgifter om allmänhetens telefonsamtal och Internetuppkopplingar. Trots detta ser sig justitiedepartementet tvungen att införa direktivet i svensk lag. Det pågår ett lagstiftningsarbete och ambitionen är att presentera en proposition innan sommaren något som kommissionen känner till säger justitieministern.
 
Enligt direktivet ska uppgifterna sparas i mellan sex månader och två år och ska få begäras ut a polisen vid allvarliga brott. Regeringspartierna är överens om att enbart införa minimikravet på sex månader. Däremot vill man gå längre än direktivet och också spara uppgifter om misslyckade samtal.  


DSB 27 maj 2009

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-05-28 10:48

Förslaget sågas av operatörerna med att det är fel och ligger helt i otakt med folkviljan enligt Jon Karlung, vd för Bahnhof.

I samband med att ipred-lagen trädde i kraft valde bland andra Tele 2 och Bahnhof att kontinuerligt radera abonnenternas trafikuppgifter. Detta försvårade tillämpningen av ipredlagen då det inte finns någon information att hämta. Vid årsskiftet kan detta kryphål med en ny lag komma att täppas till. En lag som även inkluderar telefonsamtal, mobiltelefoni och meddelandehantering. I lagförslaget framgår att det ska handla om grova brott för att få ut trafikuppgifter från operatörerna. Även om det begränsas till ovanstående gynnas upphovsrättsindustrin av en sådan lag och då blir det en jakt på fildelare i stället enligt Jon Karlung. Om lagen träder i kraft följer de ju svensk lag men hoppas att detta uppmärksammas i den allmänna opinionen. Tele 2 tar på sin hemsida avstånd från datalagring men kommenterar inte ytterligare. 

Nedan följer en sammanställning av justitiedepartementet och nyhetsbyrån TT om huvuddragen i den föreslagna fildelningslagen. Bland inslagen finns att barn under 18 år kan bli skadeståndsskyldiga.
 
Upphovsrättsinnehavare kan begära ut identiteten bakom en ip-adress från vilket illegal fildelning skett. Enligt förslaget ska det röra sig om intrång av viss omfattning. Enbart nedladdning av fåtal verk ska inte räcka. Men så fort det handlar om uppladdning, kan uppgifterna lämnas ut. Dagens teknik innebär att det allt som oftast laddas upp samtidigt som det laddas ned. Kopiering för eget bruk av lagligt nedladdade verk är tillåten. Skadestånd ska täcka den faktiska skadan, inte mer. Lagen ska inte gälla fildelning som skett innan lagen trätt i kraft. Lagen ska utvärderas. Lagen träder i kraft 1 april nästa år. Även barn under 18 år kan bli skadeståndsskyldiga. Vid ett eventuellt utdömt skadestånd gäller en särskild jämkningsregel. Hänsyn tas till ålder, ekonomi och eventuellt andra omständigheter. Föräldrar är inte generellt skadeståndsskyldiga för sina barn. Bara om föräldrar visat vårdslöshet eller på annat sätt underlättat handlingen kan de ådömas skadestånd.  Det räcker inte med att bara vara innehavare av ett Internetabonnemang som barnen använder. Om man däremot underlåter att stoppa illegal fildelning från sitt abonnemang som man har vetskap om kan ansvaret bli föräldrarnas.



DSB 28 maj 2009

Svara

dan 2009-07-18 08:02

EU-kommissionen stämde i maj Sverige inför domstolen för att datalagringsdirektivet ännu inte har genomförts i svensk lag. Det skulle till största delen ha skett senast 15 september 2007. Direktivet drevs fram efter terrordåden i Madrid våren 2004 och London sommaren 2005. Bland de mest pådrivande för att få igenom direktivet var Storbritannien och Sverige. Men den nuvarande justitieministern, Beatrice Ask (M), var som riksdagsledamot mycket kritisk mot förslaget och sade till TT häromdagen att det fortfarande återstår saker att reda ut innan regeringen kan komma med en lagrådsremiss och en proposition. I ett brev till domstolen från 16 juli, ett svar med anledning av kommissionens stämning, nämns ändå ett datum för när lagen ska kunna införas. "En proposition beräknas kunna överlämnas till riksdagen under hösten 2009. De nya bestämmelserna förväntas därefter kunna träda i kraft den 1 april 2010" skriver utrikesdepartementets rättssekretariat i svaret. Direktivet innebär att medlemsländerna ska införa lagar som tvingar telefon- och internetoperatörer att masslagra uppgifter om telefonsamtal, sms och internettrafik under en viss tid. Uppgifterna ska finnas tillgängliga om polisen behöver dem för att utreda brott. Det ska framgå av uppgifterna från, och till, vilka nummer samtal ringts eller sms skickats, eller vilka e-postadresser som har utväxlat meddelanden. För mobilsamtal ska det framgå var telefonen befann sig när den används. Direktivet ger medlemsländerna möjlighet att lagra uppgifter i upp till två år. Polisen kan sedan tidigare begära ut uppgifter från operatörerna om till exempel mobiltrafik, för att kunna lösa brott. Men utvecklingen mot fastprisabonnemang har sagts minska operatörernas eget behov av att lagra uppgifter.

DSB den 18 juli 2009

  • Artiklar

  • Kommentarer



© Politico.se