användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 03 september 2010 10:08

Fler obehöriga till gymnasiet

Allt färre niondeklassare blir behöriga till gymnasieskolan och det beror på att lärarna har blivit strängare i sin betygsättning, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Andelen obehöriga i år utgör 11,9 procent att jämföra med 11,2 förra året, en siffra som stadigt sjunker, enligt Skolverket.

Detta motsvarar knappt 14 000 niondeklassare som inte fick godkänt i något av ämnena matematik, svenska och engelska.

Den bakomliggande orsaken till denna trend är den undermåliga skolpolitiken som präglat Sverige under 40 år, enligt Björklund.

Andelen obehöriga har inte varit så stor sedan 1998 då det nuvarande betygssystemet infördes.

Ett av Björklunds mål har varit att stoppa "glädjebetygssättningen" och därför har regeringen skärpt skolinspektionen och infört dubbelrättning av nationella prov, enligt ett pressmeddelande.
 
Björklund hävdar således att skolor tidigare godkänt elever i för hög omfattning, det går inte längre och nu ska eleverna få betyg på sina verkliga kunskaper, skriver han.
 
- Vi ska ha betyg tidigare i skolan och tidigare nationella prov och mer studiedisciplin och jag vill också ha speciallärare tillbaka på lågstadiet. Det är viktigt att stödinsatser sätts in tidigt.

Skolverket är förvånat över det kraftigt försämrade resultatet, från ett år till ett annat och har därför inväntat fler kontroller av materialet före publicering av den preliminära statistiken, skriver Skolverket.

Skolverket anser också att lärarna möjligen har blivit mer restriktiva i sin betygssättning, men också att möjligheten att läsa upp icke godkända betyg på sommaren blivit större.
 
Om läraren ser att en elev pendlar mellan IG och G och vet att eleven kan läsa ikapp på en sommarskola ökar sannolikheten att läraren sätter IG.

En tredje förklaring som förs fram av Skolverket och som ska ses i ett längre perspektiv är att samhället och skolan blivit mer segregerade.

Antal elever som gick ut nian från kommunala skolor i juni 2010 var 6 334, varav andelen obehöriga till nationella program 87,8 procent.

Andel som nåt målen i samtliga ämnen noterades till 76 procent och det genomsnittliga meritvärdet (åk) var 221 poäng, enligt Utbildningsförvaltningen. 

De olika partiernas vallöften:

Moderaterna:

- Målet att 95 procent av eleverna ska nå gymnasiebehörighet.
- Bonus till skolor som förbättrar resultaten.
- Matematiksatsning, med möjlighet till undervisning på hemspråk.

Folkpartiet:

- Särskilda resurser till skolor i utsatta områden.
- Lördagsgymnasium för elever som behöver stöd att nå målen.
- Satsning på matematik, naturvetenskap och teknik.

Kristdemokraterna:

- Inrätta en central pott som fördelar medel till skolor som förbättrar resultaten.
- Viss ämnesundervisning på modersmål.
- Engelska obligatoriskt från årskurs 1 i Stockholm.
 
Centerpartiet:

- Lyfta fram svenska/svenska 2 som skolans viktigaste ämne.
- Förbättra informationen om skolorna, och införa rankinglistor som vägledning vid skolvalet.
- Skolan ska vara flexibel, med flexibel skolstart och tionde skolår för att hinna nå målen.
 
Socialdemokraterna:

- Öka skolbudgeten med 500 miljoner kronor (motsvarande halva skatthöjningen med 60 öre).
- Ökat socioekonomiskt anslag.
- Minska skolklasserna med i snitt ett barn/klass.

Vänsterpartiet:

- Öka skolbudgeten med ca 500 miljoner kronor.
- Ämnesundervisning på modersmål.
- Rätt till skola nära hemmet.
 
Miljöpartiet:

- Öka skolbudgeten med cirka 500 miljoner kronor.
- Ämnesundervisning på modersmål i matematik och engelska.
- Inrätta central pott för barn med särskilda behov




DSB den 3 september 2010

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30



© Politico.se