användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 14 juli 2009 20:02
Jerzy Buzek, EU-parlamentets talman

Jerzy Buzek, EU-parlamentets talman

Källa: AP

EU-parlamentets första arbetsdag med ny talman

736 nya och gamla ledamöter tar plats i parlamentet idag. För en dryg månad sedan valde svenska folket de 18 politiker som skulle få ta plats i parlamentet. Sju av dem jobbar sin första dag i dag, övriga har blivit återvalda.

Det blir emellertid mycket att sätta sig in i för samtliga och nu gäller nya regler för ledamöterna, bland annat blir det inte möjligt att anställa en släkting och för att få reseersättning krävs för första gången kvitto. Det som har fått mest uppmärksamhet i Sverige men även Storbritannien och Tyskland är den nya lönen på runt 86 000 kronor per månad. Tidigare tjänade en parlamentariker 54 500 kronor, lika mycket som en svensk riksdagsledamot. Enligt det nya systemet tjänar alla parlamentariker nu lika mycket och det är EU som betalar lönen.

Eva-Britt Svensson (V) kommer även i fortsättningen att ta ut 22 500 kronor, lika mycket som när hon jobbade i offentlig förvaltning och resten skänker hon till bland annat kvinnojourer.
Christian Engström (PP) kommer att skänka en del av lönen till piratrörelsen och Socialdemokraterna ska ta ett gemensamt beslut att eventuellt avsätta pengar till en fond för studieresor och liknande. De som tillhör något parti inom Alliansen anser att en diskussion i frågan är obefogad.

De svenska parlamentarikerna är med vissa undantag relativt väl förberedda inför starten och de flesta klarade nästan alla frågor i ett EU-test framtaget av Malena Rosén Sundström, doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet, åt SvD. Det var rimliga frågor som man kan förvänta sig att de kan svara på.

Pitatpartiets Christian Engström var oerhört populär under sin första dag i EU-parlamentet där internationella medier stod på kö för att få en intervju, bland dem fransk-tyska ARTE som valt att följa just Piratpartiet i Strasbourg men också CNN.

Det finns ett stort intresse för Piratpartiet eftersom det varit en stor debatt om integritet på nätet i Frankrike. Kulturminister Frédéric Mitterand försvarar regeringens kontroversiella förslag till antipiratlag, loi Hadopi, som behandlas på nytt i parlamentet. Ett tidigare förslag, som antogs med knapp marginal i våras, underkändes av Författningsrådet därför att myndigheten skulle få rätt att avstänga illegala fildelare från nätet, men ett sådant straff kan bara utmätas av domstol, inte av en myndighet, enligt rådet. Oppositionen lade ner sina röster när senaten röstade i förra veckan och bloggreaktionerna är lika hårda som tidigare. Mitterand har lovat inleda en dialog med fildelare när lagen väl är antagen och då kommer kanske nästa prövning, nämligen att förklara för unga nätanvändare varför de ska få gå gratis på museum men betala för att utnyttja nätet.

De svenska parlamentarikerna dömer ut Piratpartiets möjligheter att påverka politiken eftersom de röstar med gruppen, i det aktuella fallet de gröna. Det som förbryllar bland många andra parlamentariker är att partiet inte driver några andra frågor än integritet på nätet även om dessa är viktiga för många i Frankrike så skulle ingen väljas för bara en fråga. Piratpartiet fick stöd av 7,1 procent av de som röstade och det var fler än vad exempelvis Vänstern, Centern och Kristdemokraterna fick och tolkas därmed som ett missnöje med de etablerade partierna.

Svenska Piratpartiet, framdrivet av EU:s Ipred-direktiv i april och Pirate Bay-rättegången, är visserligen ensamt i EU-parlamentet men det finns nu "piratpartier" i 33 länder i världen. Visserligen blir det en svårare kampanj att ställa upp i riksdagsvalet 2010 och möjligen inte lika framgångsrikt.



Jerzy Buzek från Polen blir EU-parlamentets nye talman och den enda som utmanade honom var EU-parlamentarikern Eva-Britt Svensson (V). Den tidigare konservative premiärministern hade inga problem att vinna omröstningen i dag som utföll med 555 ledamöter för och 89 röster emot. Buzeks partigrupp, konservativa och kristdemokrater EPP och socialistgruppen hade redan på förhand gjort upp om att dela på talmansposten de kommande fem åren och om 2,5 år tar troligen den tyske socialdemokraten Martin Schulz över. 

Jerzy Buzek
är född 1940 och har varit antikommunistisk aktivist ända sedan 1980-talet. Han var aktiv såväl i den öppna oppositionen, i Solidaritet, som i den underjordiska. 1997 blev han premiärminister i Polen och när han 2004 valdes till EU-parlamentariker fick han det största röstetalet någonsin i det fria Polen. Jerzy Buzek blir nu den förste från det forna östblocket att tjänstgöra som talman i EU-parlamentet. Valet av Buzek rymmer således mycket symbolik. De som gick i bräschen när östblocket demokratiserades får nu representera Europas folkvalda parlament.
 
 


Eva-Britt Svensson (V)

Några av de frågor som parlamentarikerna har att ta ställning till den närmaste tiden framöver:

När det europeiska banksystemet var på väg att kollapsa kom frågan om tillsyn inom EU upp och de vill se en gränsöverskridande sådan i stället för det befintliga systemet som inskränker sig till nationell övervakning.

EU:s gemensamma utsläppsgränser av bland annat kväveoxid från industrin kommer ministerrådet att ta ställning till.

Livsmedel som säljs på restauranger ska innehålla information om allergiframkallande ingredienser och parlamentet ska rösta i frågan.

Patienters rätt att söka sjukvård i andra medlemsländer och vem ska betala. Om ministerrådet kommer överens återkommer frågan till parlamentet i höst.

Kommissionen föreslår förlängd mammaledighet från 14 till 18 veckor och ledamöterna kommer att rösta i frågan.

Telekompaketet har stoppats med ett ändringsförslag som innebär att det alltid ska krävas domstolsbeslut innan någon stängs av från internet. Ministerrådet kommer att ta ställning i frågan igen och därefter följer någon form av förlikning.

Parlamentet måste godkänna varje ny medlemsstat i unionen. Medlemskapp för Kroatien och Turkiet debatteras
.

DSB den 14 juli 2009

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-07-15 17:29

Först var det moderaten Gunnar Hökmark som innan EU-valet bryskt proklamerade att diskussionen kring EU-parlamentarikers lön var helt onödig och nu senast är det kristdemokraten Alf Svensson som menar att allt prat om deras ersättningsnivåer är "trams" (SvD 14/7).

Vilken tur att dessa två personer vet när de ska lyssna på väljarna och när de, som i detta fall, ska avfärda en fråga som uppenbarligen engagerar väljarna som "trams". Intressant att notera är att när det gäller ersättningsnivåer i näringslivet så är det uppenbarligen en viktig fråga som politiker bör kommentera och bli upprörda över om de anses vara för höga, som i fallet med SEB:s Annika Falkengren tidigare under våren.

Varför politiker väljer att engagera sig i frågor som berör aktieägarna i privata företag men väljer att förringa diskussionen kring sina egna ersättningar - där det är skattebetalarna tillika väljarna som står för notan - förstår jag inte.



Peder Hök
Stockholm

Svara

dan 2009-07-15 17:48

Debatten om de höga lönerna har inte förekommit lika mycket i övriga EU-länder, enligt EU-parlamentets presschef Marjory van den Broeke. Det är mest i Sverige, Storbritannien och Tyskland som det uppmärksammas, de flesta bryr sig inte, säger hon.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tror att höga politikerlöner sticker extra mycket i ögonen på svenskarna. Jämlikhet har en stark ställning i Sverige och det är icke hierarkiskt, därför blir de här frågorna mer politiskt laddade.

Italien hade de högsta arvodena till sina EU-parlamentariker med 131 500 kronor per månad. Därefter följde Irland med 93 800, Österrike med 91 700, Tyskland med 86 200, Franrike med 78 800, Holland 78 000, Belgien med 74 500, Danmark med 71 900, Luxemburg med 67 200, Storbritannien med 66 300, Finland med 65 900, Grekland med 63 900, Ungern och Slovenien med 55 900, Sverige med 54 500, Slovakien med 45 200, Portugal med 42 800, Cypern med 39 500, Estland med 36 700, Tjeckien med 36 500, Spanien med 35 100, Polen med 28 100, Litauen med 26 400, Rumänien med 21 100, Lettland med 19 400, Malta med 17 000 och Bulgarien med 12 400.

Nu är det EU som betalar lönerna men pengarna kommer ju från medlemsländerna. Man måste ju också beakta köpkraften i de respektive länderna och övriga kostnader har de kunnat tillgodoräkna sig ändå.

Politiker tror att de kan sätta vilka löner de vill och de struntar blankt i om det är finanskris eller inte det får folket betala. Det är viktigt att någon bryr sig och opponerar sig i frågan.



DSB den 15 juli 2009

Inlägget ändrat 15 juli 2009 17:49


Inlägget ändrat 15 juli 2009 19:20

Svara

dan 2009-07-18 07:01

Eva-Britt Svensson gladde sig i går åt att hon utsetts till ordförande i EU-parlamentets kvinnoutskott men när den konservativa gruppen presenterade sin vice ordförande kom chocken. Kvinnan var Barbara Matera, 27 år och före detta Miss Italia deltagare och tv-hallåa från premiärminister Berlusconis parti Frihetens folk. Jag kunde inte tro att det var sant, den här kvinnan har ingen erfarenhet överhuvudtaget. Hon har inga andra meriter än att hon är Berlusconis favorit, säger Eva-Britt Svensson. Matera är nyvald i parlamentet och lanserades av Berlusconi tidigare i år tillsammans med tre andra vackra kvinnor som synts i teve. Jag vill ha unga, fräscha ansikten som kan förnya bilden av Italien i Europa, var Berlusconis förklaring. Posterna som ordförande och vice ordförande i parlamentets olika utskott fördelas mellan partigrupperna. Det är sedan de som väljer namn. Enligt uppgift till Aftonbladet har Berlusconi personligen lagt sig i förhandlingarna och krävt att Matera, som bara är reserv i utskottet, skulle få posten. Det fanns flera kandidater som var mer kompetenta, men Berlusconi har ryckt i sina trådar. Han ville ha henne där till varje pris, säger en källa med insyn. Barbara Matera har sagt att hennes politiska förebild är Mara Carfagna, en 33-årig utvikningsmodell som Berlusconi gjorde till jämställdhetsminister. Jag vet inget om hennes politik, men partiet hon företräder är helt ointresserat av jämställdhet, säger Eva-Britt Svensson. Hur de ska kunna arbeta tillsammans har hon inte hunnit tänka på och är orolig för om det här alls kommer att gå.

Snacka om korruption i EU-parlamentet.

DSB den 18 juli 2009
  • Artiklar

  • Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30


© Politico.se