användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 19 juli 2009 20:33

Källa: bizzozero.net

Gratiskulturen självklar för unga

För en vecka sedan skrev en 15-årig praktikant på investmentbanken Morgan Stanley i London den mest eftersökta rapporten på länge, om hur tonåringar konsumerar media. Matthew Robson gör klart att gratiskulturen är självklart för unga. Twittra kostar för mycket, reklam i tv och radio stör liksom banners på hemsidor. Bäva månde de medier som ska föda kommande generation mediekonsumenter.
 
Aldrig förr har så få läst papperstidningar som nu, visar en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som distribuerades den 7 juli.

Orsakerna är konjunkturella och strukturella (konkurrensen från digitala medier). 66 procent av de tilltalade i åldern 18-85 år uppgav att de regelbundet, fem dagar i veckan, läser en morgontidning i pappersform. Starkast grepp har morgontidningen om äldre och högutbildade men även bland ungdomar. När det gäller kvällstidningar var det endast 17 procent som uppgav att de regelbundet, tre dagar i veckan, läser en sådan och då företrädesvis bland äldre och lågutbildade. Både kvälls- och morgontidningarna ökar samtidigt sin trafik på nätet. SvD går mot strömmen och är en av de få tidningar i Europa som ökade antalet pappersläsare i år, enligt räckviddsundersökningen Orvesto Konsument.
 
Virgin och Universal aviserade för en tid sedan att de gör gemensam sak mot nedladdningspiraterna. Nu lanseras ett nytt avtal där musikjättarna erbjuder en sorts prenumerationstjänst till sina bredbandskunder. Mot en månadskostnad som motsvarar ett par album, blir det fritt fram att streama eller ladda ned hur många MP3-filer som helst ur deras stora utbud. Filerna kan sedan användas på alla musikspelare. Enligt BBC kommer Virgin och Universal att aggressivt jobba för att förhindra att musiken hamnar på olagliga fildelningssajter, bland annat genom att begränsa deras bredbandsuppkoppling. Tjänsten kommer att finnas tillgänglig innan jul 2009.
 
Amerikanska Wall Street Journals ägare News Corp planerar att införa ett nytt betalningssystem för att få läsarna at börja betala för de artiklar de läser på sajten. Ett ”sofistikerat” mikrobetalsystem lanseras i höst, enligt tidningschef Robert Thomson. – När vi känner till dina detaljer kommer det att bli möjligt att ta betalt för vad du läser, i synnerhet ett högre pris för specialmaterial, säger han. Agerandet positionerar W S J som den första stora dagstidningen att införa en betalningsmodell som många andra tidningar studerar för att kunna göra sig mindre beroende av vikande tidningsannonsintäkter.
 
Av media den 2 juli framgår att den ”amerikanska tidningsdöden fortsätter” och det senaste dråpslaget är att koncernen Gannett, med flaggskeppet USA Today, ska banta personalen med 1000 av sina 40 000 anställda. Gannett är den största tidningsutgivaren i USA med 84 dagstidningar och når dessutom 20 miljoner hushåll via 23 tv-stationer. Enligt företagets egna uppgifter räknas 27 miljoner människor, motsvarande 16 procent av hela nätpubliken, in som unika besökare på deras olika sajter. Det är annonsintäkterna som viker, med stora förluster under det första kvartalet och orolig väntan på siffrorna för det andra kvartalet som kommer snart. Under tiden duggar andra dystra rapporter in, som förluster i de fonder där de anställdas pensioner i exempelvis New York Times och Boston Globe förvaltas.

Enligt Financial Times kommer nyhetsorganisationer inom tryckta medier inom ett år att ta betalt för sitt innehåll på nätet och radikalt tänka om de affärsmodeller som använts hittills. Även New York Times tittar på möjligheten att ta betalt och enligt The Guardian kan ett beslut fattas redan i augusti.

Det finns i dag få konkreta exempel på tidningar som lyckats och hur stora intäkter de olika affärsmodellerna kan inbringa. Hur ska betalningen gå till, per artikel eller genom någon form av prenumerationssystem?
 
Mediemarknaden fortsätter nedåt resten av året för att återhämta sig något under 2010, skriver Institutet för Reklam- och Mediestatistik (IRM) i sin senaste prognos. Marknaden vek kraftigt redan under första kvartalet, med 15 procent och enligt IRM kommer reklamköpen att minska med drygt 13 procent på helåret 2009, ett intäktsbortfall på drygt 4,3 miljarder kronor och den kraftigaste minskningen sedan IRM började mäta.

Lågkonjunktur och finanskris har skapat en osäkerhet hos både konsumenter och annonsörer av sällan skådat slag. Samtliga mediekategorier visar en tillbakagång under 2009, med undantag för ett par inom Internetannonsering, mobil och butiksreklam. De tryckta medierna tappar annonsförsäljning med över 20 procent. Dagspress och fackpress hör till de stora förlorarna och nätet tappar endast 0,7 procent av sin försäljning.
 
En förflyttning från traditionella till digitala medier, fortsatt nedgång för tidningsannonsering, explosion på mobilreklammarknaden och global återhämtning 2011. Den årliga globala tillväxten väntas ligga på hela 6 procent mellan 2011 och 2013. I Sverige väntas en snittillväxt på 2 procent, det sammantagna värdet av konsumentmarknaden och annonsmarknaden, mellan 2009 och 2013. Det är tillväxten inom gamla medier som tidningar och tv som tar mest stryk samtidigt som den ekonomiska nedgången driver på övergången till ”nya” digitala medier. Nätet, mobilen och tv-spel hör till de medieslag som trotsar den negativa utvecklingen och mobila tjänster pekas ut som vinnaren de kommande fem åren.
 
För första gången minskar nu också gratistidningsläsandet kraftigt över hela Europa och en av anledningarna är att vissa tidningar valt att minska upplagan som en följd av konjunkturläget. Gratistidningar har startats och lagts ned och nu är det i princip bara Metro kvar, men även där händer dramatiska saker med avhopp en masse och en förlust på 8,5 miljoner euro andra kvartalet före skatt (1,7 miljoner). Är det möjligen så att gratistidningseran går mot sitt slut?
 
Det handlar mycket om att papper och webb samverkar. I dag kan vi exempelvis på semestern lätt och effektivt ta del av nyhetsflödet i mobilen eller den bärbara datorn. Det gäller också att hitta långsiktigt hållbara affärsmodeller för internetsajter och inte bara fokusera på att det är konsumenterna som ska betala. Vägen för tidningarna kan vara att identifiera vad som är unikt och originellt med deras nyhetsinnehåll och fokusera på det när de tar betalt. Det är för kvalitetsjournalistiken som det lönar sig att att ta betalt.

Det kan heller inte uteslutas att detta med att läsa nyheterna på nätet snabbt kan komma att förändras.

När mediebranschen i stort visar sin kraftigaste tillbakagång någonsin, är annonsbilagorna ett av få medieslag som backar mindre än marknaden. Bilagor i dagspress har tidigare visat stark tillväxt i lågkonjunktur och intresset har varit svagare i högkonjunktur. För morgontidningarna är denna annonstyp en bra affär och benämns på SvD som en ”högmarginalprodukt” även om de står för en liten del av den totala annonsaffären. Reklamen i tidningen ska spela in väl med det redaktionella innehållet och morgonpressen ligger bäst till av alla mediekanaler när det gäller reklamens läsvärde.

Tidningsgruppen Stampen kan bli först i Sverige med att införa det tekniska protokollet ACAP för att få ökad kontroll över sitt innehåll på nätet.

Systemet styr över hur sökmotorer som Google indexerar tidningarnas innehåll – gör det sökbart. Bakom ACAP, automated content access protocol, står bland andra World Association of Newspapers (WAN). Enligt Stampen är ACAP ett uttryck för ett behov av “tydliga regler” för sökmotorernas hantering och tillgång till tidningssajternas innehåll på nätet. Det är ett sätt att reglera formen för hur sökmotorerna indexerar vårt innehåll. Det betyder att tidningarnas upphovsrätt skyddas bättre. I protokollet kan tidningarna ange exakt i vilka sökindex en viss artikel får synas.
 
Detta är en reaktion på hur bland annat Google News, enligt dem, använder det journalistiska materialet. De lyfter ut artiklarna ur sitt sammanhang och skapar en egen produkt av andras material. Det ska också ses som ett sätt att värna om värdet av det journalistiska innehållet. Google har tidigare sagt att man inte är intresserad av att uppgradera sig till ACAP.
 
Google News, söktjänsten på webben för tidningsartiklar, har diskuterats lika länge som Googles projekt att scanna in böcker. Google kan placera annonser på Google News och därmed tjäna pengar på sajten, tidningarna får däremot inte betalt för att artiklarna finns på tjänsten och nu anser vissa medier att Google parasiterar på tidningsföretagen och det är här ACAP kommer in i bilden.

I en kommentar i SvD för en tid sedan om upphovsrätt, kunde man ta del av en intressant artikel av Karl-Erik Tallmo.
/ Han skriver bland annat att för tolv år sedan var det mycket bråk om webbtjänsten Total News som sålde annonser och publicerade hela artiklar genom länkning från andra källor till deras egen webbplats, vilket gav intrycket att det var deras eget material, något som stred mot upphovsrätten.

Detta är en helt annan sak än Google News, som inte presenterar hela artiklar utan en rubrik och några rader av texten, en bra tjänst för nyhetstörstiga, speciellt som man kan lägga upp bevakning på sökord som rss-flöden.
 
Vidare jämför han detta med pressens så kallade lånerätt som funnits i hundra år. Den allra första svenska upphovsrättslagen hade inga bestämmelser om detta men lagen från 1876 slog fast att ”uppsatser hämtade ur dagblad, anses icke som eftertryckta, då de i andra dagblad införas”. Här kunde man således publicera hela artiklar från andra tidningar något som varit praxis även internationellt.

Hänvisning sker till den svenska Auktorrättskommittens lagförslag (SOUn1956:25) som utgjorde underlag för vår nuvarande upphovsrättslag från 1960.

Från 1930-talet började pressens lånerätt alltmer att villkoras men den fanns med i svenska upphovsrättslagens 15 § ända till 1993. Numera gör man ju helst en rewrite och hänvisar till vilken tidning som är källan, något som inte var nödvändigt tidigare./
 
Historiskt har skivbolag, förlag och andra innehållsägare gått till angrepp mot alla som hotat deras affärsmodeller. Radio, kassettband och video som skulle förstöra hela branschen men så blev det inte och nu heter fienden Internet eller fildelning.

Nu vill dagspressen lagstifta mot gratisspridning av upphovsrättsskyddat material på nätet. Ett förslag på ökat upphovsrättsskydd ska ligga till grund för tidningarnas möjlighet att tjäna pengar på journalistik på nätet.

Den så kallade Hamburgdeklarationen som presenterades den 8 juni i Tyskland, har signerats av 149 tyska tidningsföretag och uppmanar till ”brådskande förbättringar i skyddet av intellektuell egendom på nätet”. Även ett antal andra europeiska tidningsföretag bland dem svenska Bonnier har skrivit på. Hamburgdeklarationen vill inte bara stödja WAN och ACAP utan också lagstifta för att få sökmotorer som Google att samarbeta med tidningsföretagen. EU-kommissionen och andra lagstiftare uppmanar branschen att komma med egna lösningar och här är nu tydligen en sådan som de vill att myndigheterna ska stödja.

Man kan fundera över varför de tidningar som i dag protesterar överhuvudtaget finns på nätet, om de inte vill att läsarna ska hitta fram till artiklarna.
 
Det är en protektionistisk reaktion att försöka stoppa sökmotorer från att indexera ens innehåll, det är att bita den hand som föder en när en stor del av tidningssajternas trafik kommer direkt från sökmotorerna. Det är klart att tidningsföretagen måste få in pengar så att de kan upprätthålla sin journalistiska kvalitet och frågan är vilken affärsmodell som kan upprätthålla denna.
 
Mer än något annat är presshistorien fortfarande en berättelse om det fria ordets märkvärdiga förmåga att mot alla odds överleva i en värld som gör allt för att få tystnaden att råda. Ur ett globalt perspektiv har inte mycket förändrats och endast 18 procent av världens invånare lever i dag i länder med pressfrihet. Varför håller vi på att kasta bort den frihet som det tagit generationers slit att förverkliga och den politiska viljan att övervaka, censurera och kontrollera vår kommunikation? Vad vi ser är ett ställningskrig mellan elit och allmänhet som alltid har utkämpats och dagens makthavare har uppenbart inga större ambitioner på att låta Internet ostört blomma ut som demokrativerktyg. Det största hotet mot all makt är fortfarande vanliga människor med en möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter, sprida information och fritt sluta sig samman i grupperingar.
 
DSB den 19 juli 2009

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-07-23 10:42

Media skulle gräva sin egen grav genom att ta betalt för nyheterna. Det enda som skulle hända är att folk skulle vända sig till andra källor av information som är mer lättillgängliga, även källhänvisningarna på bloggar och dylikt skulle försämras avsevärt.


Mattias Andersson

Svara

dan 2009-07-23 10:44

Det går inte att börja ta betalt för en så viktig tjänst som tidigare har varit gratis.



Biveros

Svara

dan 2009-07-23 10:47

Visst kan man tala om internets barndom numera och mycket har förändrats sedan medelsvensson började få internet. Om nättidningar börjar ta betalt för läsning av nyheter så kan man ju spekulera i hur många "internet-läsare" som fortsätter att fara runt bland dem.

Diverseblogg
  • Artiklar

  • Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30


© Politico.se