användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 23 juli 2009 12:48

Arbetslösheten snart 10 procent

I juni i år var 9,8 procent (8,1 %) av arbetskraften, eller 503 000 personer öppet arbetslösa, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Motsvarande månad i fjol var 416 000 personer, 8,1 procent, öppet arbetslösa. Nära en fjärdedel av de arbetslösa är 15-19 år.
Antalet personer som hade varit arbetslösa i mer än sex månader uppgick i juni till 115 000. Det är 40 000 fler än i juni 2008. Bland ungdomar i åldrarna 15 till 24 år var arbetslösheten i juni 29,7 procent. Det är ingen statistiskt säkerställd förändring jämfört med i juni i fjol. Antalet sysselsatta var i juni 4 607 000 personer. Det är 79 000 färre än under samma månad förra året.
Nedgången i sysselsättningen det senaste året har nästan enbart drabbat männen. Antalet sysselsatta män minskade med 74 000, medan antalet sysselsatta kvinnor inte uppvisade någon statistiskt säkerställd förändring alls, enligt SCB. I stort sett hela nedgången har skett inom näringsgrenen "tillverkning och utvinning, energi och miljö"
Andelen sysselsatta, den så kallade sysselsättningsgraden, var i juni 66,3 procent. Ett år tidigare var sysselsättningsgraden 68,2 procent.
Sedan finanskrisen slog till i höstas har varslen inom tillverkningsindustrin haglat. Och just som botten börjar skönjas för industrin drabbar lågkonjunkturen på allvar den offentliga sektorn, som de senaste månaderna haft ökade varsel och färre nya jobb. Det vi börjar skönja nu är att varslen ökar i kommunerna och landstingen. Det är den gängse trenden i lågkonjunkturer och efter ett år av nedgång leder de minskade skatteintäkterna till uppsägningar i offentlig sektor.
Fortfarande är det flest varsel i tillverkningsindustrin, som stod för 3 234 av totalt 9 997 varsel under juni. I den offentliga sektorn varslades 1 787 personer. Detta förhållande kommer nu att ändras och kommuner och landsting går om vilket innebär att allt fler kvinnor blir arbetslösa, eftersom kommunerna och landstingen är kvinnodominerade arbetsplatser. Hittills har männen drabbats värst, jämfört med juni 2008 är 66 000 fler män arbetslösa mot 33 000 kvinnor.
En annan grupp som drabbas hårt är unga. I juni var 48 000 i åldern 18 till 24 år utan jobb, en ökning med 100 procent mot förra året. För hela befolkningen var ökningen samma period 74,6 procent.

Arbetsförmedlingen har satsat mer på praktikplatser och jobbcoacher och det är extra viktigt för unga att få in en fot på arbetsmarknaden.

Resultat visar att ungefär hälften av företagen ratar sjukskrivna och långtidsarbetslösa oavsett konjunkturläge. Följden blir en permanent utslagning från arbetslivet.
 
Allt fler kvinnor arbetar efter 65 års ålder, trots finanskrisen eller kanske just därför att deras privata ekonomi är i ett sådant skick. Fler kvinnor än män har någon gång arbetat deltid, fler har stannat hemma med sina barn och det sätter spår i pensionen.

Antalet män över 65 år som arbetar minskade från nära 70 000 under andra kvartalet till 67 000 under samma period i år. Detta är en konsekvens av nedgången i byggnads- och tillverkningssektorn där det är främst män som förlorat sina arbeten. Antalet kvinnor i samma ålder ökade däremot till 40 000 jämfört med drygt 37 000 förra året, enligt SCB. Det har blivit betydligt fler de senaste åren, från 24 000 för fyra år sedan till dagens nivå på 40 000.

En morot för att jobba vidare efter 65 är det så kallade jobbskatteavdraget som regeringen infört. Kvinnorna har som sagt färre arbetsår vilket inte varit fallet med männen i samma utsträckning.

Det har skett en gigantisk omstrukturering av den svenska arbetsmarknaden med en arbetslöshet som på några år ökat från 6 till nästan 10 procent och väntas stiga ytterligare framöver. Sedan september har runt 140 000 personer varslats om uppsägning, enligt Arbetsförmedlingen men då omfattas inte varsel under fem personer varför siffran förmodligen är betydligt högre.
 
När arbetslösheten stiger blir det fler som konkurrerar om de lediga jobben som trots allt finns och personer med ofullständig kompetens, otillräcklig erfarenhet och sämre referenser får det svårare att finna ett lämpligt arbete. Ungdomsarbetslösheten är ett typiskt exempel på detta förhållande men också personer som blivit uppsagda och vars kompetens inte är uppdaterad till det senaste som krävs på marknaden.
 
Novus Opinion har utfört en undersökning om hur stort detta problem är och tillfrågat över 700 företag i olika branscher. Resultatet är skrämmande och visar att 6 av 10 företag har anställda som inte klarar av sina arbetsuppgifter. Trots olika åtgärder för att tillrättalägga detta med utvecklingssamtal och kompetensutveckling är det svårt att hjälpa dessa medarbetare, eftersom de är ointresserad av sina arbetsuppgifter eller att utveckla dessa. Om man inte trivs på sitt arbete och med sina arbetsuppgifter är det svårt att ta till sig den kompetensutveckling som erbjuds och sker på arbetsplatsen. Denna grupp av personer kommer också att få svårt att möta en eventuell arbetslöshet. Varför lämnar dessa personer då inte sitt arbete och söker ett nytt och svaret blev att de är rädda för att hamna sist på turordningslistan på det nya arbetet.
 
Det kan inte uteslutas att det mot denna bakgrund är anställningsskyddslagstiftningen som gör att man stannar kvar och inte lämnar sitt arbete. Det finns också ett samband mellan de anställdas trivsel och deras prestation och inte minst hälsotillstånd. Nästan vart tredje företag i undersökningen uppger att de har medarbetare som tillhör denna kategori.
 
Det finns över en miljon svenskar som inte trivs med sitt arbete och trots det var det bara 7 procent, som år 2005 sa upp sig och bytte jobb. De som inte har utvecklat sin kompetens löper risk att hamna i ett långvarigt utanförskap, vissa kanske aldrig kommer tillbaka till arbetslivet igen.
 
En miljon svenskar som inte vågar lämna sina jobb eller förbättra sin arbetsinsats talar ett tydligt språk. Det är tid att politikerna vidtar de åtgärder som krävs för att komma tillrätta med detta problem på arbetsmarknaden (Las).
 
Politiken kan inte fortsätta stå tomhänt inför utslagningen i arbetslivet.

Arbetslösheten inom euroområdet, 16 europeiska länder, uppgick till 9,4 procent i juni, enligt Eurostat. Arbetslösheten i samtliga 27 EU-länder uppmättes till 8,9 procent i juni, vilket är den högsta nivån på fyra år.

Högst är arbetslösheten inom euroområdet i Spanien och Irland med 18,1 respektive 12 procent medan Nederländerna noterar den lägsta arbetslösheten med 3,3 procent. I länderna utanför euroområdet var arbetslösheten högst i Lettland med 17,2 och Estland 17 procent.

Eurostat beräknar att 14.9 miljoner personer i euroområdet var arbetslösa i juni, medan 21,5 miljoner var arbetslösa i hela EU, en ökning med 5,1 miljoner (3,2 %) jämfört med samma månad 2008.

Mest ökar ungdomsarbetslösheten dit arbetslösa under 25 år inberäknas. Inom euroområdet uppgick denna till 19,5 procent i juni (15,2%) och i EU-27 var denna 19,6 procent (15,4 %). I Sverige ökade ungdomsarbetslösheten till 27,6 procent, en ökning med hela 10 procent.
 

DSB den 23 juli 2009
Uppdaterad den 1 augusti 2009

 

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-08-06 10:11

Moderata ungdomsförbundet kräver att turordningsreglerna i Las, lagen om anställningskydd, luckras upp. Förändring av arbetsrätten blir återigen en fråga på dagordningen när det är dags för Moderaternas partistämma i Västerås den 27-30 augusti. Även Moderaterna i Österåker med debattören Johnny Munkhammar i spetsen vill göra om den.

Men partiledningen har inga planer på att byta fot. "För Moderaterna är det centralt att värna den svenska modellen", understryks i stämmohandlingarna. Senast under årets Almedalsvecka hyllade finansminister Anders Borg den svenska arbetsrätten, som han med stöd av siffror från OECD menar tillhör de allra mest flexibla.


DSB den 6 augusti 2009
  • Artiklar

  • Kommentarer



© Politico.se