användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 28 juli 2009 10:42
Girigbuk

Girigbuk

Bonuskarusellen rullar på

Bankernas katastrofår är uppenbarligen inget hinder för enorma bonusutdelningar trots miljardförluster och tusentals uppsägningar, SEB toppar listan med 1,2 miljarder.

Samtidigt som SEB och Swedbank tyngs av kreditförluster i mångmiljardklassen fortsätter en del av bankens anställda att kvittera ut stora bonusar.
 
Swedbank och SEB har båda avsatt rejäla summor för bonusutdelning för första halvåret, 294 respektive 1 200 miljoner kronor, visar en genomgång som nättidningen E24 har gjort. Bägge bankerna får stöd av staten (skattebetalarna).

Det är klart att parallellt med stora personalnedskärningar och många miljarder kronor i förluster så sticker det i ögonen att betala ut bonusar från bankens lönsamma delar, säger finansmarknadsminister Mats Odell, till TT.
 
Jag har i princip inget emot bonusar om bankerna själva betalar, anser Bertil Kjellberg (M), ledamot i finansutskottet, men inte samtidigt som man får hjälp av statliga garantiprogrammet. Det är inte lämpligt att de banker som lever under statens trygga paraply delar ut bonusar i denna omfattning. Banken har klarat sig tack vare de 309 miljarder kronor man lånat första halvåret ur det statliga garantiprogrammet. Swedbank har också lånat 166 miljarder hos Riksbanken. Bankens fem högst betalda måste i gengäld avstå från lönehöjning och bonus enligt lånevillkoren.

När finansminister Anders Borg i vintras presenterade villkoren för statens stöd till bankerna deklarerade han att "bonusekonomin är slut och över". Så är inte fallet, kan den som granskar bankernas halvårsrapporter, konstatera.
 
Swedbank förklarar bonussumman med att mäklarverksamheten, ”Markets”, gjort en ordentlig vinst på 1,5 miljarder. Men de kan inte säga hur stor bonussumman blir eller hur många som ska dela på den. Det går inte att säga ännu eftersom ersättningen är kopplad till vad man levererar, enligt Thomas Backteman, kommunikationsdirektör.
 
Swedbank gjorde ett resultat på – 5,4 miljarder kronor efter kreditförluster på 13,5 miljarder och personalnedskärningar motsvarande cirka 3 600 personer. Bonusersättning på 294 miljoner kronor har avsatts för anställda på Swedbank Markets första halvåret i år. 2008 var den totala bonussumman för hela Swedbank 950 miljoner kronor. Om utveckling för helåret följer den hittillsvarande trenden kan bonusen för helåret uppgå till 600 miljoner, mer än år 2007. Detta skulle innebära 800 000 per anställd för de 749 heltidsantällda på Swedbank Markets.
 
Bonusar eller prestationsbaserade ersättningar som SEB valt att kalla det minskade bara 10 procent jämfört med första halvåret 2008.
SEB visade ett resultat på 875 miljoner, en minskning med 82 procent, personalnedskärning på 1 215 personer och bonusersättning  på 1,2 miljarder kronor, inklusive sociala avgifter.
 
Även i delstatliga Nordea ökar bonusarna som redovisade ett resultat på 13,7 miljarder, en minskning med 10 procent jämfört med föregående år, kreditförluster på 8,6 miljarder (627 miljoner 2008), personalnedskärning i Norden 720 personer. Bankens personalkostnader steg med 6 procent till 14,8 miljarder kronor beroende på bland annat avsättningar till högre rörliga löner.
 
Handelsbanken redovisade ett resultat på 5,3 miljarder en ökning med 11 procent, kreditförluster 1,8 miljarder (678 miljoner samma period 2008). Inga personalnedskärningar och ingen bonus däremot 195 miljoner i rörliga ersättningar första halvåret.

De brittiska storbankerna Barclays och HSBC gjorde var och en halvårsvinster på närmare 3 miljarder pund, cirka 40 miljarder kronor och snabbt exploderade kritiken mot bonusar till företagschefer i London.

Banker bör se upp så de inte missbrukar skattebetalarnas stöd som är skapat för att underlätta lån, inte att ge gigantiska ersättningar, sade de Konservativas ekonomiske talesman. Sedan staten tvingades rädda flera brittiska banker förra hösten har regeringen krävt av finansinspektionen (FSA) att den ska sätta stopp för lönevillkor som gynnar risktagande. Kreditkrisen har varat längre i Storbritannien än i Sverige och de brittiska bankerna har som regel varit mer illa ute än de svenska. Följderna för den brittiska ekonomin har också blivit förödande med stora svårigheter för småföretag och hushåll att få lån. Det har också lett till ibland våldsamma reaktioner mot toppdirektörerna. Flera av dem har fått ta emot hot eller fått egendom vandaliserad.



DSB den 28 juli 2009
 

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-07-29 09:48

Den som har möjlighet bör ta ut sina sparmedel på SEB och Swedbank och sätta in dem i en annan bank med högre ränta. SEB ger i dag bara en halv procent ränta på det som tidigare kallades det lilla sparkontot.
Det finns banker eller liknande som ger upp till 5 procent men kolla det där med insättningsgarantin (IG). I dag är insättningsgarantin 500 000 men stiger i januari 2010 till en miljon cirka.


Förbannad

Svara

dan 2009-07-29 09:59

Man trodde att övertron på bonus i bankerna var början på slutet redan i mars efter alla skandaler men så var det tydligen inte. När man tittar på forskningen finns det väldigt många problem med bonusar och inte så många starka skäl till att de ska finnas, enligt Daniel Waldenström, docent i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning. Ett problem är att ägarna inte vet vad bonusarna kostar. I USA finns lagkrav på utförliga ersättningsrapporter, men i Sverige förpassas informationen oftast till fotnoter i årsredovisningen. Dessa är under all kritik och ägarna vet oftast inte vad som betalats ut och på vilka grunder. Ett grundkrav för att bonusar ska göra nytta är att de kopplas till enskilda individers prestation, men forskning visar att systemen främst belönar den allmänna ekonomins utveckling.
Det handlar inte sällan mer om tur än om skicklighet. Vd:n har bara suttit i båten och lyfts av tidvattnet, säger Daniel Waldenström.



DSB den 29 juli 2009

Svara

dan 2009-07-30 17:38

Anna Hedborg, ordförande i fjärde AP-fonden, skrev nyligen i en deabattartikel i DN att AP-fonderna  även framöver kommer att rösta för vissa bonussystem som är generösare än de statliga riktlinjerna men som påverkats i rätt riktning av en konstruktiv diskussion.

AP-fonderna ska ställa krav på alla bolag som man investerar i att de ska slopa sina bonussystem något som kan tolkas som att de blivit politiska.

DSB den 30 juli 2009  

Inlägget ändrat 30 juli 2009 17:39
  • Artiklar

  • Kommentarer



© Politico.se