användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 18 augusti 2009 09:53
Jan Björklund

Jan Björklund

Källa: regeringskansliet.se

Skolornas betygsättning granskas

Skolinspektionen börjar i höst granska 30 gymnasieskolor i ett tiotal kommuner, både kommunala och fristående sådana, för att se hur betygsättningen går till.

Det är oerhört viktigt med en rättvis betygsättning och fokus ska riktas på skolor vars betygsättning tydligt avviker från resultaten på de nationella proven, säger Skolinspektionens generaldirektör.

Om betyg sätts på ett felaktigt sätt kommer Skolinspektionen att ge skolan kritik och se till att bristerna rättas till.

Fler elever än någonsingår ut gymnasiet med toppbetyg men det finns inga som helst tecken på att gymnasieelevernas prestationer eller skolornas kvalitet har utvecklats på ett motsvarande sätt.

Siffrorna talar sitt tydliga språk, mellan 1997 och 2007 ökade andelen som gick ut gymnasiet med högsta tänkbara betyg, MVG i alla ämnen, med hela 28 gånger.


Förvisso har några av de senaste årens reformer i skolsystemet, som friskolor, skolpeng och fritt val av skola, lett till högre kvalitet på många håll, men man behöver inte vistas särskilt länge i samma rum som ett antal gymnasister för att begripa att dagens ungdom knappast gjort något evolutionärt språng, åtminstone inte framåt. Att 28 gånger fler studenter idag förtjänar högsta betyg än för 10 år sedan är siffror som bara en svensk gymnasist kan tro har täckning i verkligheten.

Nej, det fenomen som Magnus Henrekson och Jonas Vlachos, bägge verksamma vid Institutet för näringslivsforskning, igår beskrev med sin debattartikel i Dagens Nyheter stavas inflation. Gymnasieskolorna tävlar med varandra om de elever vars skolpeng finansierar verksamheten. Det är inte orimligt att anta att även höga betyg kan vara ett konkurrensmedel. Henreksons och Vlachos beräkningar, som grundar sig på data från SCB, antyder att det är friskolorna som går i främsta ledet för betygsinflationen.

Nästan alla de skolor som har högst andel elever med toppbetyg är friskolor. Det är förstås möjligt, rentav troligt, att vissa av dem lockar till sig en exceptionellt hög andel begåvade elever men det är också möjligt och sannolikt att vissa friskolor är sällsynt bra på att bedriva undervisning. Men de invändningarna torde bara förklara skevheterna i betygsnivåer till viss del.

För de vänsterkrafter som motsätter sig elevers fria skolval eller företags och föräldrars möjlighet att driva friskolor är uppgifterna om betygsinflation förstås ett kraftfullt argument. Men partipolitiken är inte den främsta anledningen till att skolminister Jan Björklund borde agera kraftfullt och skyndsamt i frågan.

Betygssättning är en myndighetsutövning som måste gå att lita på, betygsinflationen äventyrar tilltron till hela den nya skolmodellen, och riskerar på sikt att underminera de valfrihetsreformer som genomförts. Värst av allt är att för varje termin som detta fortgår drabbas mängder av elever av ett godtycke som kan vara snudd på livsavgörande.

Henrekson och Vlachos pekar på tre möjliga utvägar. Den första är ett omfattande system med centralt rättade nationella prov som grund för de enskilda skolornas betygssättning. Den andra är en återinförd studentexamen med utomstående examinatorer. Den tredje är att acceptera att avgångsbetygen inte längre är jämförbara, och låta högskolor och universitet själva utforma sina antagningskriterier.

Allt går förvisso att diskutera, men det är i de nationella, standardiserade centralproven den snabbaste, enklaste och mest realistiska lösningen ligger. Utan ett pålitligt sätt att mäta kunskaperna riskerar betygsinflationen att pumpa upp studentmössorna med luft.

Utbildningsminister Jan Björklund håller med forskarna om att det är ett problem.
– Ja, vi har betygsinflation i den svenska skolan. Det har vi haft i 15 år och det är inte acceptabelt.
Kan du se en risk i att friskolor delar ut högre betyg för att attrahera fler elever?
– Jag tror att fritt skolval och fri konkurrens medför risk för glädjebetyg. Men min slutsats är inte att stoppa det fria skolvalet. Istället måste det finnas kontrollmekanismer. Det har inte funnits tidigare men det är det vi bygger upp nu. Receptet blir att den nya myndigheten Statens skolinspektion kommer att få i uppdrag att dubbelrätta de nationella proven i skolan. Tio procent av varje skolas skrivningar ska samlas in och provresultatet ska jämföras med betyget, skola för skola.
– Det är ett så stort urval så att man fångar upp systematisk betygsinflation. Om en skola har systematiskt högre betyg än provresultat, då är det sannolikt något fel och då kommer det att upptäckas.
När det gäller det stora utbudet av kurser som inte är jämförbara menar Jan Björklund att den nya gymnasiereformen kommer att råda bot på problemet. Reformen kommer att träda i kraft 2011 och innebär att kurser ska stramas upp avsevärt.

Hur mycket kommer de fritt valda kurserna att strypas?
– En hel del kurser kommer att försvinna, andra kurser kommer att regleras på nationell nivå. Att skolor hittar på egna kurser blir inte längre tillåtet.
– När vi lägger ihop det uppdrag som skolinspektionen nu kommer att få med att gymnasieskolan blir mer uppstyrd, då kommer detta problem att minska avsevärt, säger Jan Björklund.

Men Jonas Vlachos, forskare på Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, tror inte att åtgärden att samla in tio procent av proven räcker.
– Nej, jag tror att det måste vara heltäckande. Om man ska ha ett system med nationella prov måste de rättas centralt. Jag ser inte hur enskilda nedslag här och där ska kunna hantera dessa problem. Han tycker att Sverige istället behöver återgå till ett system med ämnesvisa slutbetyg snarare än kursbaserade betyg.
 

DSB den 18 augusti 2009.

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-08-18 12:50

Enligt Jan Björklund har han ofullständiga betyg, keps inomhus och är ful i mun. Han är en produkt av Socialdemokraternas "flumskola", som sannolikt infördes runt 1968. Om man bortser från Björklunds märkliga besatthet vid huvudbonader, och hans väl känsloladdade språkbruk, så har han en del poänger. Det sker en omfattande utslagning från skolan som har mycket att göra med gammal misslyckad socialdemokratisk skolpolitik. Men det finns också en annan typ av "flumskola", som snarare befolkas av medelklassens barn. Den bygger dock på borgerliga reformer, så som skolpengen och det fria gymnasievalet  och här är inte problemet att eleverna har dåliga betyg utan tvärtom alldeles för bra.

I en artikel på gårdagens DN Debatt berättade forskare vid Näringspolitiska institutet att antalet elever med högsta betyg i alla ämnen ökade med 28 gånger mellan 1997 och 2007.
Jag är en del av den här rekordgenerationen och vet något om hur den fungerar. Mitt gymnasium var fyllt av elever som såg högsta betyg som sin födslorätt, många av dem var ganska ointresserade av själva undervisningen, men de älskade att diskutera sina betyg. Efter varje lektion sprang de efter lärarna ut i korridoren och tjatade och krävde, rektorn var på deras sida, betygssnittet skulle hållas uppe, annars kunde elevernas skolpengar hamna någon annanstans.

Mycket av den borgerliga kritiken mot "flumskolan" har handlat om att elever och lärare har blivit alltför jämlika, vilket kepsen har blivit en symbol för. Men vad är en liten keps jämfört med den makt en munvig medelklassunge har på skolmarknaden? Så länge eleverna har pengarna och makten kommer den bildande "kunskapsskolan" att förbli en dröm medan skolverkligheten präglas av dataspelsinriktningar, gratis körkort och glädjebetyg. Just betygen kommer i och för sig ingen att ha nytta av. Inflationen har gått så långt att betyg har blivit värdelösa som urvalsmedel för högskolorna.

Handelshögskolan i Stockholm har nu, som så många andra prestigeutbildningar tidigare, tvingats börja lotta bland de många sökande med högsta betyg. På andra högskolor måste man undervisa på barnspråk i början av terminen så att de okunniga MVG-eleverna hänger med.

Nu måste Jan Björklund genast se till att högskolorna får möjlighet att anta elever på andra sätt, innan den akademiska utbildningen fullständigt förfaller. På något längre sikt finns det mycket som måste diskuteras. När skolpengen och det fria skolvalet infördes tänkte man sig att skolorna skulle konkurrera genom att höja kvaliteten på undervisningen. Det är möjligt att det har hänt. Men det har hänt annat också, mycket oförutsedda saker och en hel del absurda. Som att Vettergymnasiet i Jönköping nyligen erbjöd pengar till de elever som lyckades värva sina kompisar till skolan. Skolor som är så desperata, och de är rätt många, kan få för sig vad som helst.

Det är inte fel att Sverige har prövat sig fram med världens kanske mest radikala skolpengssystem. Men en så omvälvande förändring kräver ordentlig utvärdering.

Den marknadsliberala flumskolan måste sättas under lupp. Det är dags för en rejäl utredning, skriver Johannes Forssberg/Expressen.
 


SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30



© Politico.se