användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 10 september 2009 09:08

Avgift på högskolan införs 2011

Studieavgifter för utomeuropeiska studenter (utanför EES och EU samt Island, Norge och Schweiz) införs i Sverige hösten 2011, för de som läser på universitet och högskolor. Regeringen vill också tillåta anmälningsavgifter för utländska studenter. "Sverige ska konkurrera med kvalitet och inte med avgiftsfri utbildning", säger högskole- och forskningsminister Tobuas Krantz (FP).

I höst lägger regeringen en proposition som förändrar principen i svensk högskolevärld att denna är avgiftsfri för alla studenter. Regeringen bedömer att avgifterna kommer att ge 500 miljoner kronor vilket skulle innebära ett snitt på 70 000 kronor per student, som är väldigt dyrt utifrån ett europeiskt perspektiv. Det är upp till  de enskilda lärosätena att avgöra avgiftens storlek.

En fråga är hur stipendier till dem som inte har råd att betala avgifterna ska finansieras. Det kommer att finnas stipendier för studenter som kommer från utvecklingsländer men även från andra länder (?) och kommer att finansieras via biståndsbudgeten, enligt Krantz.

Den 15 september redovisar Verket för högskoleservice ett förslag på hur anmälningsavgifter till svenska högskolor och universitet ska utformas.

Förslaget att införa en avgift för utomeuropeiska studenter har mött kraftigt motstånd från bland annat Sveriges förenade studentkårer som menar att utbildning är en rättighet.

Under läsåret 2007/2008 var 19 200 personer studenter, som själva har ansökt om att läsa i Sverige, en fyrdubbling under de senaste tio åren. Störst har ökningen varit från Asien, speciellt Kina, Pakistan och Iran och de allra flesta läser magister- och masterprogram på avancerad nivå, naturvetenskap och teknik är vanligast. Drygt hälften kom från Europa och Norden, 35 procent från Asien. 12 000 studerade på utbytesprogram, 80 procent kom från Europa.

31 200 personer från andra länder studerade under läsåret 2007/2008 vid svenska högskolor och universitet.

En utbildning från Australien, USA eller Storbritannien har högst status för den som återvänder och söker jobb i exempelvis Kina medan norra Europa inte är lika populärt.

Vissa som studerar i Sverige skulle inte välja Sverige om det införs avgifter utan söka sig till andra lärosäten. Många sympatiserar också med det svenska välfärdssystemet som inte alls finns i USA. Det finns de som befarar att det blir en drastisk nedgång i antalet utländska studenter vlket var fallet när Danmark införde avgifter. Förutom den minskade mångfalden kan det också påverka svensk arbetsmarknad, främst inom tekniska och medicinska områden. En rimlig stor andel av dessa så kallade free movers etablerar sig i det land de utbildats i.

KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm med uppemot 2 000 utomeuropeiska studenter, anser att införandet av avgifter kräver motsvarande ökade möjligheter till stipendier. Ett för litet underlag studerande kan komma att påverka utbudet av specialiserade kurser. Sverige har behov av ett stort antal ingenjörer framöver. Ett förslag vore att sätta ett tak för hur många utomeuropeiska studenter det får vara i stället för avgifter.  

Ett stort universitet måste ha en internationell prägel vilket är berikande och många utomeuropeiska studenter fungerar också som ambassadörer för Sverige i sina hemländer.

Sverige, Grekland och Norge tillhör de ytterst få länder i Europa som varken tar ut avgifter av inhemska eller utländska studenter vid statliga högskolor.

Danmark, Irland och Finland har på försök infört särskilda avgifter för utomeuropeiska studenter.

Frankrike tar ut studieavgifter av alla studenter, som varierar mellan olika högskolor och utbildningsområden.

Storbritannien tar betalt av alla och varje högskola avgör vilka avgifter som ska gälla för studenter utanför EU.

Tyskland hade generellt förbud mot avgifter fram till år 2005, men olika delstater har nu valt skilda lösningar.

Ungern tog bort sina avgifter för alla efter protester, men högskolorna är fria att ta emot betalande studenter medan utländska studenter alltid betalar.

Spanien har terminsavgifter som bestäms utifrån den enskildes sociala och ekonomiska förhållanden.

Italien har avgifter för alla och varje högskola besluta om dessa.

Källa: Studieavgiftsutredningen 2006, (SOU 2006:7). 

Studera utomlands? Läs mer på Högskoleverkets portal. // www.studera.nu


DSB den 10 september 2009

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30



© Politico.se