användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 29 november 2011 08:50

Färre utlandsfödda på gymnasiet

37 procent av de utlandsfödda eleverna har för dåliga betyg i nian för att bli behöriga till de nationella programmen på gymnasiet.

Nästan fyra av tio unga som kommer från ett annat land har nu för dåliga betyg i nian för att få börja gymnasiet.

Tidigare handlade det om 24 procent, men andelen har ökat kraftigt de senaste åtta åren, visar siffror som Skolverket tagit fram för DN.

- Förändringen är brant och tydlig, säger Agneta Ericsson, Skolinspektionens projektledare för granskningen av språk- och kunskapsutveckling hos elever med annat modersmål än svenska.

En orsak kan vara att fler skolor har färre elever som talar svenska och en annan kan vara att barnen är äldre när de kommer hit och därmed kortare tid på sig att nå målen.

Sverige har i dag en större invandring från andra delar av världen än tidigare, med en andel föräldrar och barn som inte haft någon riktig skolgång, en grupp som eskalerar.

Innerstadsskolor i stabila bostadsområden är mycket populära bland sökande från invandrartäta områden, men samtidigt lämnar elever de skolorna till förmån för olika friskolor.

Anledningen var att föräldrarna ville att deras barn skulle gå i en skola där de lär sig "rätt" svenska.

Vissa kommuner har beslutat om att ingen av kommunens förskolor ska ha mer än 30 procent barn som inte har svenska som modersmål.

Elever som är födda i Sverige men med två föräldrar födda i utlandet är i nästan lika stor grad behöriga till gymnasiet som svenskfödda.

Det gäller för dem som invandrat till Sverige före ordinarie skolstart, eller före 2001.

Läs hela inlägget på DN...

www.dn.se/nyheter/sverige/farre-utlandsfodda-pa-gymnasiet

- Inställningen att ingen skola får vara bättre än någon annan, eftersom det inte är likvärdigt, är helt oförenligt med tanken på dynamik och pedagogisk förnyelse, skriver Hans Bergström på DN Ledare Signerat 15/12 2010.

Är det fel att skapa en extra bra skola?

Betygsreformen i mitten på 1990-talet förbjöd skolor att ge skrivna omdömen före våren i åttan och därmed lämnades brister utan upptäckt och åtgärd år efter år.

Den utomeuropeiska invandringen har flerdubblats under dessa år och antalet beviljade uppehållstillstånd har gått från 21 000 i snitt under 1980-talet till drygt 59 000 under 2000-talet.

Under de senaste fem åren hamnar siffran på snittet 76 000 individer.

Det rör sig om en tredubbling på kort tid, unikt för Sverige, därtill med allt högre andelar från länder som Irak och Somalia.

Resultaten för de svagast presterande eleverna har sänkts påtagligt mellan 2000 och 2009.

Ungdomar utan skolbakgrund, som varken kan svenska eller engelska, hamnar plötsligt i en svensk skola och hemma har de regelmässigt arbetslösa föräldrar.

Alla som känner verkligheten i svenska skolor vet de enorma problemen med att hantera denna situation, skriver Bergström.

Läs debattinlägget i DN...

www.dn.se/ledare/kolumner/bluff-om-pisa

Andelen arbetslösa utlandsfödda har ökat dramatiskt de senaste sex åren, från 22 procent i januari 2005 till 35 procent i dag.

En ökning från omkring var femte till drygt var tredje enligt siffror som Arbetsförmedlingen tagit fram för Dagens Nyheter.

Av de 372 389 arbetssökande som Arbetsförmedlingen hanterade i oktober är 132 241 utrikes födda.

Även 2012 räknar Arbetsförmedlingen med att de utlandsfödda ökar i statistiken.

Läs det senaste inlägget i DN...

www.dn.se/nyheter/sverige/utanforskapet-skulle-minska--sa-har-blev-det

Läraren viktigast för elevens kunskap...

svt.se/2.22620/1.2621321/lararen_viktigast_for_elevens_kunskap?lid=puff_2621321&lpos=rubrik



DSB den 29 november 2011

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30



© Politico.se