användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 01 februari 2009 12:56
World Economic Davos

World Economic Davos

Källa: eurasia

Sverige kräver globalt regelverk för bonusar



Ett av finansminister Anders Borgs budskap han har med sig till Davos är att det behövs skyddsvallar mot spekulation i form av ett internationellt regelverk som reglerar bonusar och andra ersättningar i företagen. Han menar att detta inte bara är en fråga för aktieägare och anställda utan också ett samhälsintresse.

Bonusar har sitt berättigande om de är rimligt utformade men om de löper amok blir det ett samhällsproblem varför det skulle vara lämpligt att internationella valutafonden (IMF) tar sig an detta och utformar ett internationellt regelsystem.



Statsminister Fredrik Reinfeldt framförde vid paneldiskussionen under temat Europas framtid och varnade för att de många krispaket som nu dras igång riskerar att driva budgetunderskotten till alldeles för höga nivåer i många länder och det kan i förlängningen leda till att nya obalanser byggs upp i Europa och internationellt något som Sverige bl.a. lärde sig under 1990-talet.Reinfeldt manar till försiktighet och eftertanke när det gäller de åtgärder som nu sätts in för att dämpa finanskrisen och han pekar också på att det ställs krav på nationella lösningar och krisinsatser samt att det är ogörligt att att skicka bankstödsmedel över gränserna eftersom det handlar om skattebetalarnas pengar och genom sådana insatser blir man inte omvald.
Såväl Reinfeldt som Borg passade på att ge de svenska bankerna en känga, "det brister i samhällsansvar". Många svenska företagare klagar över att de har problem med finansieringen och samtidigt har bankernas räntemarginaler börjat öka igen. Detta är anmärkningsvärt mot den bakgrunden att det är Riksbanken som finansierar bankerna enligt finansministern. Finanskrisen har också inneburit att många svenska multinationella företag "tagit hem" sina kreditbehov till Sverige vilket ökar trycket på de svenska bankerna och minskar möjligheten för småföretag att få lån.

Borg utesluter inte att staterna kommer att etablera institutioner för att gå in som delägare eller helt ta över banker som är på fallrepet även om det finns en påtaglig motvilja mot detta i en del länder. 

Räkna inte med ljusare tider det kommer att bli sämre innan det blir bättre och räkna med att det tar lång tid innan den kollaåpsade finanssektorn står på stadig grund och återfått sitt förtroende. Detta är de signaler som kommer från World Economic Forum i Davos.
Det skall inte uteslutas att den världsrecession vi nu befinner oss i också kommer att resultera i politisk oro i allt fler länder (Island, Lettland).
Om världsekonomi skall kunna repa sig måste banker och andra finansföretag plocka fram och skriva av det berg av värdelösa papper som fortfarande ligger begravda. Man har inte på femton år sett maken till den villrådlighet som nu präglar mötet. i Schweiz.Trots detta finns det ett stort behov för stater och näringsliv att framföra sina erfarenheter  och börja diskutera lösningar i det rekorddeltagande på 2 600 personer från 100 länder och 222 programpunkter.

Det verkar som USA har blivit allas slagpåse och den nya administrationen har inte varit representerad av personer på toppnivå. Ryssland och Kina la allt politiskt och ekonomiskt ansvar för kriserna på USA. Kapitalismen är inte död men har fått sig en rejäl knäck enligt många deltagare.

Den europeiska modellen som tidigare ansetts som stagnerande och lågproduktiv gör nu comeback och nya förebilder sökes. Man ser ett paradigmskifte mot en mer europeisk och mer social stat enligt Harvardprofessorn Kenneth Rogoff.

Att världsekonomi behöver stöttas är de flesta ense om men den långa raden av miljardfinanspaket är långt ifrån oproblematiska och kan leda till en statsskuldskris samt nyprotektionistiska tongångar som redan hörs (demokraterna, USA) och då i synnerhet inom banksektorn som kan komma att bli mer nationell och styra utlåningen till hemmamarknaden.

Reglering av finansmarknaden måste samordnas betydligt bättre mellan de tongivande länderna är något som de flesta är ense om. Vem som ska driva detta arbete och se till att reglerna efterlevs är däremot mer oklart. Det eftersträvas också en ny affärsmoral med ett samhällsperspektiv och inte bara kortsiktiga vinster.

Fotnot: 

World Economic Forum startade 1971 med ett möte med europeiska politiker och företagsledare i Davos, Schweiz och grundades av den tyskfödde ekonomiprofessorn Klaus Schwab. Han bytte namn på närverket, som också är en ideell schweizisk stiftelse, till World Economic Forum. Dess syfte är att bidra till kunskap om och lösningar på globala problem, genom att sammanföra företagsledare, politiker och företrädare för internationella organisationer. Över 2 500 personer är anmälda, en tiondel av dem inkvoterade och /eller inbjudna journalister. 41 stats- och regeringschefer deltar och bland toppolitiker märks Ryssland, Kinas och Japans premiärministrar. Från Sverige deltar stats-, utrikes- och finansministern. Andra toppnamn är FN, Amnesty, Human Rights Watch, Greenpeace och Wärldsnaturfonden.
 

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-02-02 16:06

För ett antal månader sedan höjdes premiärminister Gordon Brown och president Sarkozy till skyarna. De skulle tillsammans rädda världen, eller åtminstone EU, ur finanskrisen. Sedan dess har Storbritannien hamnat på ruinens brant och Frankrike ligger inte långt efter. De bägge politikerna är det tyst om och kvar finns endast planer på ett djävulens påfund kallat "quantitative easing" (= kvantitativ lättnad av krediter) som ska lösa finanskrisen, kanske även hos oss. Mirakelmedicinen består i att värdelösa tillgångar i krisande banker och företag köps upp dyrt av staten. För att få fram köpsumman trycker staten upp nya pengar som sedan överlämnas som betalning för de värdelösa tillgångarna. Om även Sverige ger sig in på detta vågspel betyder det att vår statsskuld framöver blir ohanterlig. Redan i höstas mer än fördubblades vår statsskuld, när den ökade med 165 000 kronor per medborgare för statliga bidrag och garantier till banker. Med den förföriska beteckningen "quantitative easing" duperas skattebetalarna tills räkningen kommer.

Efter oss syndafloden!

Björn von der Esch
ekon dr, Västerljung

Svara

dan 2009-02-06 18:39

Många ifrågasätter effekterna av det program för kapitaltillskott till bankerna som regeringen är på väg att sjösätta. Bankföreningens vd är positiv men tycker det är svårt att förutse några reella effekter.
Banklagstiftningen ålägger bankerna att bara låna ut om det finns en dokumenterad återbetalningsförmåga. Den regeln ska följas i alla situationer. Man kan inte plötsligt hej vilt ge krediter till höger och vänster.
Svenska storföretag, kommuner, landsting och statliga bolag dammsuger den svenska kreditmarknaden då de inte längre kan få utländska lån.
Samtidigt har risken för kreditförluster ökat, vilket gör att finanssektorn enligt många behöver allt kapital den kan få för att hantera den befintliga svenska lånestocken. Situationen är ett dilemma för bankerna. Lånar de inte ut blir de anklagade för att inte ta sitt samhällsansvar. Lånar de ut pengar till företag i svår ekonomisk situation kan de bli anklagade för vårdslös kreditgivning och göra stora kreditförluster. Frågan är om nya bankpaket är fel krismedicin.

Sven Ledin
 
  • Artiklar

  • Kommentarer



© Politico.se