användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 09 oktober 2009 09:46

Källa: nobelprize.org

Nobels Fredspris 2009 till Barack Obama

Nobels fredspris 2009 tilldelas den amerikanske presidenten Barack Obama. Enligt kommittén har Obama under sin korta tid som president fört fram dialog mellan människor och länder igen på agendan. Samt lyft fram visionen om en värld fri från kärnvapen.
 
Barack Obama får priset för hans extraordinära insatser för att stärka den internationella diplomatin och för hans arbeta att stärka FN. "Obama får fredspris för sina utomordentliga insatser för att stärka demokratin och de nationella sammarbetet. Han har som president skapat ett nytt klimat i internationell diplomati, där dialog och förhandlingar är att föredra", sa Nobelkommittén ordförande Thorbjørn Jagland, när han meddelade vinnaren av årets pris.
 



Barack Hussein Obama II,
 född 4 augusti 1961 i Honolulu på Hawaii, är USA:s 44:e och nuvarande president. Han tillträde sitt ämbete den 20 januari 2009, efter att den 4 november 2008 vunnit presidentvalet. Obama är den första afroamerikan som har valts till president och även den första afroamerikan som nominerats för ämbetet av ett större politiskt parti. Obama var federal senator för delstaten Illinois från 2005 till 2008. Obama har examina från Columbia University och Harvard Law School, där han var ordförande för Harward Law Review. Han undervisade i statsrätt från 1992 till 2004 vid University of Chicago Law School. Obama praktiserade som medborgarrättsadvokat innan han satt tre mandatperioder i delstatssenaten i Illinois från 1997 till 2004. I november 2004 blev han invald i USA:s senat och som ledamot av senatens utrikesutskott gjorde han officiella resor till Östeuropa, Mellanöstern och Afrika. Som medlem av den demokratiska minoriteten i USA:s 109:e kongress medverkade han till att stifta lagar för att kontrollera konventionella vapen och främja större offentligt ansvar i användningen av federala medel. Under den 110:e kongressen medverkade han till att stifta lagar rörande lobbying och valfusk, klimatförändring, kärnvapenterrorism och omsorg för återvändande amerikanska militärer.

Detta är ett mycket kontroversiellt val med tanke på att Obama inte har suttit ett år på presidentposten (9 månader) och uppfattas av många som starkt politiskt, en stöttning av den kursändring som skett i USA, Obama uppfattas uppenbarligen som en rak motsats till sin föregångare, George W Bush. Man kan fråga sig om han får priset för vad han står för (löften) eller vad han har utfört. När nomineringskampanjen till fredspriset startade hade Obama varit president i två veckor och vad hade han uträttat då? Det går väl an att snacka men att sedan göra detta är svårare. Fredspriset ger vatten på hans motståndares kvarn i USA och kan bli en belastning för honom. Han var nominerad, men fanns inte med bland huvudkandidaterna och namnet poppade plötsligt upp mot slutet 
som gubben i lådan.

Barack Obama har meddelat att han personligen kommer till Oslo den 10 december för att hämta priset, däremot är det oklart om han kommer dagen efter till Stockholm och träffar kungen såsom traditionen påbjuder.

Den amerikanska fredsaktivisten Cindy Sheehan säger att president Obama har svikit sina vallöften och ideal. Hon menar att det dessutom finns en ovilja att kritisera det demokratiska styret vilket kväver debatten i USA och gör att fredsrörelsen går på sparlåga. Det har inte varit någon tydlig förändring i USA:s policy sedan Obama blev president. Han uppfyller inte sina vallöften när det gäller Irak, men tyvärr när det gäller Afghanistan dit han lovade att skicka fler soldater, säger Cindy Sheehan. För mig och för fredsrörelsen är detta oacceptabelt, hans strategi är dömd att misslyckas. Cindy Sheehan är mycket kritisk mot Obama och den demokratiska administrationen, som hon menar har svikit sina ideal och inte är bättre än republikanerna. Ett problem, som hon ser det, är att många av de betydelsefulla organisationerna som stödde fredsrörelsen var knutna till det demokratiska partiet.
 
Hans tal om hopp och förändring i världen ger också förhoppningar om att han ska leverera. Han har väckt hopp om förändring, kommenterar statsminister Fredrik Reinfeldt.

Fjolårsvinnaren Martti Ahtisaari tror att valet av Obama är tänkt att uppmuntra amerikanens försök att skapa fred mellan israeler och palestinier. "Det är tydligt att de vill uppmuntra Obama att ta initiativ i dessa frågor, säger Ahtisaari.

Enligt NBC är förvåningen stor i USA bland politiker och journalister över beslutet. NBC:s David Gregory, som leder Meet the Press, tror att Obama får priset snarare för sin ton som politiker än vad han har åstadkommit.

Moderaternas gruppledare i riksdagen, Lars Lindblad, anser att Fredspriskommittén i Oslo kan ha begått ett "historiskt misstag". "Enligt min mening så ska fredspriset gå till någon som utfört gärningar".

Svenska Freds ordförande, Anna Ek, är mycket kritisk och betecknar valet av Obama som chockerande. "Han är en president som bedriver två krig, något vi inte kan acceptera", säger Ek.

Barack Obama får inte priset för vad han åstadkommit, utan för de löften och hopp och den dynamik som han har skapat, säger ambassadör Rolf Ekéus som är mycket förvånad över valet. Det är en högrisksatsning, men risken finns att den kollapsar, fortsätter Ekéus som varit Sveriges ambassadör i Washington och nedrustningsexpert samt ledde FN:s vapeninspektioner i Irak.

Rolf Ekéus konstaterar att Obama brutit dödläget när det gäller nedrustning där alla parter varit paralyserade, inte minst europeiska länder. "Då kommer killen och öppnar och satsar", säger Ekéus som själv var närvarande i FN när Barack Obama ledde säkerhetsrådets extramöte. Han betraktar det också som "fantasifullt men lite fjäskigt" att ge priset till världens mäktigaste man.
 
Många amerikaner som tillfrågats vad de anser om valet av Barack Obama som fredspristagare är förvånade eftersom de inte förstår att man kan belönas för något man inte uträttat. Obama sa vid en presskonferen klockan 17.05 i eftermiddags att han inte förtjänar priset, men att han accepterar det och hela prissumman på 10 miljoner kronor kommer att gå till välgörenhet.

På CNN diskuterades vilka personerna bakom beslutet i Nobels fredspriskommitté egentligen är och det talades om 5 "politrucker-socialister" som egenhändigt bestämmer vem som ska få priset.

I Alfred Nobels testamente står avseende fredspriset ......... samt för fredsförfäktare af ett utskott af fem personer som väljas af Norska Stortinget. Det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej.

3 presidenter i USA har tidigare erhållit Nobels fredspris, Jimmy Carter 2002, Woodrow Wilson 1919, Theodore Roosevelt 1906 och den nu sittande presidenten Barack Obama 2009. Theodore Roosevelt fick priset för att han medlat fred mellan Japan och Ryssland och Woodrow Wilson fick det för bildandet av Nationernas förbund, en föregångare till FN. Jimmy Carter fick priset för sitt fredsarbete, han medlade bland annat fred mellan Israel och Egypten. Förre vicepresidenten Al Gore fick priset 2007 för sitt arbete mot klimatförändringarna. 

Tidigare inlägg (före beslutet)
//I dag blir det känt vem eller vad årets fredspris går till och i år har 172 personer ochh 33 organisationer nominerats men det finns ingen direkt favorit. Bland de nominerade finns kända profiler som Barack Obama, Nicolas Sarkozy och Bill Clinton men också Morgan Tsvangirai, premiärminister i Zimbabwe, och den colombianska politikern Ingrid Betancourt. En mer kontroversiell pristagare vore Hu Jia, den kinesiske advokaten och regimkritikern och förra året hade ett pris till honom kunnat tolkas som en signal till Kina att världen inte bortser från övergrepp i landet.

På senare år har priset ibland gått till globala superkändisar som Nelson Mandela, Dalai lama och Al Gore och kommittén har inte sällan belönat verksamheter som varit relativt löst kopplade till vad vi förstår med fred. Ett exempel på detta är Wangari Maathai som fick priset för trädplantering 2004 eller Muhammad Yunus för mikrokrediter 2006.

Det är viktigt för prisets trovärdighet att det går till en tydlig fredskämpe i år och inte till nya typer av verksamheter varje år.



Bland favoriterna i år finns Piedad Córdoba, colombiansk senator, som lett arbetet med att få Farcgerillan att släppa gisslan, Lidija Jusupova, rysk människorättsadvokat, född och uppvuxen i Tjetjenien, Sima Samar, afghansk människorättsaktivist och FN:s särskilda sändebud till Darfur och Morgan Tsvangirai, pressad premiärminister i Zimbabwe. Det mest överraskande förslaget är en jordansk prins, Ghazi bin Muhammad, som lanserat Ammaninitiativet (en teologisk motattack mot terrorism baserad på ett samarbete mellan 400 muslimska teologer). //

89 Nobel fredspris har delats ut sedan 1901 och det delades inte ut vid 19 tillfällen, 1914-1918, 1923, 1924, 1928, 1932, 1939-1943, 1948, 1955-1956, 1966-1967 och 1972.

Nobels fredspris har delats ut till 119 pristagare, 96 gånger till individer och 23 gånger till organisationer. Internationella Röda Korset (ICRC) har fått priset tre gånger, grundaren av ICRC, Henry Dunant, fick priset 1901 och United Nations High Commissioner for Refuges två gånger innebär det att 96 individer och 20 organisationer erhållit priset.

Den yngste fredspristagaren är Mairead Corrigan, som var 32 år när hon tog emot priset 1976 och den äldste är Joseph Rotblat, som var 87 år gammal 1995.

Av de 96 individerna som erhållit priset är 12 kvinnor och den första som tog emot det var Bertha von Suttner 1901, som också var en mycket god vän till Alfred Nobel.

60 fredspris har tilldelats en fredspristagare, 28 till två och 1 har delats mellan tre, Yasser Arafat, Shimon Peres ochYitzhak Rabin.

Den vietnamesiske politikern Le Duc Tho som belönades 1973 tillsammans med USA:s utrikesminister Henry Kissinger, är den ende person som tackat nej till Nobels fredspris.

Nobels fredspris har postumt tilldelats Dag Hammarskjöld 1961.




DSB den 9 oktober 2009 

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-10-10 20:13

Dagen efter beskedet att Barack Obama fick Nobels fredspris är Thorbjörn Jagland, ordförande i norska Nobelkommittén, en ifrågasatt man.

I dag bemötte han kritiken mot att Obama fick priset, - kan någon här peka på någon som har gjort mer det senaste året? uppmanade han vid ett framträdande i Oslo.

Samtidigt anser två norska partier, Fremskrittspartiet och Höyre att han bör lämna ledarskapet i Nobelkommittén eftersom hans nya jobb, som generalsekreterare för Europarådet kommer att påverka hans ställning till Ryssland.

Man bör också komma ihåg att när nomineringsprocessen till fredspriset startade hade Obama varit USA:s president i två veckor och vad hade han då hunnit uträtta, frågar sig många, inte minst amerikaner. Detta är inte bara ett politiskt beslut, Nobelkommittén lägger sig också i USA:s politik.

DSB den 10 oktober 2009  

Svara

dan 2009-10-13 17:15

Den norska nobelpriskommittén har uppenbarligen något att lära av Svenska Akademien vid valen av Nobelpristagare. När Svenska Akademiens ständige sekreterare presenterar en Nobelpristagare i litteratur vet man, oavsett vad man tycker om valet, att det är en person som grundligt utretts och diskuterats, man skyndar långsamt. Det är så att säga, inte bara att ramla in bland en utvald skara och få priset. Minst ett år, i de flesta fall flera, måste man ha varit aktuell innan man kan få priset.

Om det är något pris Barack Obama skulle kunna få så är det väl just litteraturpriset för tala kan han, en förstklassig retoriker är han och bevisligen har han skrivit två böcker.

Tänk bara på Winston Churchill, han fick aldrig fredspriset, däremot litteraturpriset 1953.

DSB den 13 oktober 2009

Svara

dan 2009-10-16 08:39

Den norska Nobelkommittén var djupt splittrad i valet av Barack Obama som fredspristagare, det fanns till och med en majoritet av kommitténs medlemmar som talade emot förslaget att utse den amerikanske presidenten som bara suttit vid makten i nio månader.

Tidningen Verdens Gang citerar källor som bekräftar att tre av kommitténs fem medlemmar redan tidigt avvisade förslaget. Inger-Marie Ytterhorn från Fremskrittspartiet, förre Höyreledaren Kaci Kullmann Five och Sosialistisk Venstrepartis Ågot Valle var emot och tvivlade på att Obama ska kunna infria alla högt ställda förväntningar.

Men kommitténs ordförande, förre statsministern Thorbjörn Jagland, pressade på, med assistans från sin socialdemokratiska partikollega Sissel Rönbeck. Bara några få dagar före tillkännagivandet stod kommittén enad.

Ett tragiskt politiskt beslut med andra ord.


DSB den 16 oktober 2009



Inlägget ändrat 16 oktober 2009 08:40
  • Artiklar

  • Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30


© Politico.se