användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 09 oktober 2009 10:56
Tjeckiens president Vaclav Klaus

Tjeckiens president Vaclav Klaus

Tjeckien håller Reinfeldt på halster

Tjeckiens president Vaclav Klaus ställer nya krav för att som siste EU-ledare skriva på Lissabonfördraget. Ett besked som EU-ordföranden Fredrik Reinfeldt fick när han efter fem dagars försök till sist fick kontakt med den tjeckiske statschefen.

Klaus har framfört att han vill se ett tillägg i form av en fotnot på två meningar som vad jag förstår handlar om den särskilda rättighetsstadgan i Lissabonfördraget.

Som väntat vill Klaus först invänta beslutet från den tjeckiska författningsdomstolen, som nu för andra gången ska granska om Lissabonfördraget är förenligt med tjeckisk grundlag. Det kan dröja upp till tre månader, men även om domstolen än en gång ger klartecken till fördraget ställer Vaslav Klaus nya krav och innan han skriver på vill han att ett EU-toppmöte ska anta den fotnot på två meningar som han vill lägga till fördraget. Han vill att Tjeckien förhandlar fram ett undantag, liknande det som Storbritannien och Polen fått, till stadgan om grundläggande rättigheter, som görs juridiskt bindande i fördraget. Medan Storbritannien vill skydda sina arbetsmarknadslagar och Polen sin familjelagstiftning, vill Klaus hindra att tyskar som tvingades lämna dåvarande Tjeckoslovakien efter andra världskriget inte rundar tjeckisk lag och går via EU:s domstol för att få tillbaka konfiskerade fastigheter. 

EU-minister Cecilia Malmström säger till TT att krav på tillägg först måste accepteras av- och sedan framföras av den tjeckiska regeringen. Presidenten är inte förhandlingspart.  

Lissabonfördraget innehåller en stadga om grundläggande rättigheter för Europeiska Unionens invånare. Under den långa process som lett fram till Lissabonfördraget förhandlade Storbritannien och Polen fram nationella undantag från stadgan, bland annat för att Storbritannien fruktade att den skulle ge facken för stort inflytande, men Tjeckien reste då inga krav på undantag, konstaterade Reinfeldt som är märkbart irriterad över den uppkomna situationen.

Reinfeldt tog under torsdagseftermiddagen kontakt med övriga EU-länder för att diskutera de nya tjeckiska kraven.
Dagens besked från Vaslav Klaus innebär att Lissabonfördraget med all sannolikhet inte kommer att vara i hamn vid toppmötet i Bryssel 29 oktober, och att EU-ledarna därmed inte kan inleda sin diskussion om vilka som ska få de nya toppjobben i Bryssel. Polens president Lech Kaczynski har inte heller skrivit på Lissabonfördraget men har lovat göra det i helgen men under torsdagen kom dock motsägande besked om när han skriver på.

Lissabonfördraget, avsett att bli EU:s nya grundlag, antogs 2007 och är en hårdbantad version av den EU-konstitution som de franska och holländska väljarna röstade nej till 2005. Alla medlemsländer utom Irland valde att ratificera fördraget genom parlamentsbeslut och de irländska väljarna röstade nej till fördraget i juni 2008. De röstade ja i en ny folkomröstning den 2 oktober 2009, sedan fördraget ändrats så att principen om en EU-kommissionär från varje medlemsland står kvar. Symboliska ingredienser som flagga och hymn är borttagna.

Meningen är att det nya fördraget ska underlätta beslutsfattandet i EU och bland annat föreslås en president som ska styra det europeiska rådet och en hög utrikespolitisk representant ska ge EU en högre profil på den internationella arenan. Ländernas röstvikt i ministerrådet ska ändras och beslut ska oftare tas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet. EU-parlamentet får medbestämmande i flera frågor och nationella parlament kan kalla tillbaka en fråga om de är tillräckligt många.

I Polen och Tjeckien har parlamentet godkänt fördraget men de båda ländernas presidenter har inte signerat det, Tjeckien väntar på ett besked från författningsdomstolen. I morgon den 10 oktober strax efter 12.00 väntas den polske presidenten underteckna Lissabonfördraget, som därmed blir en del av den polska grundlagen och han kommer i sitt tal att betona att EU är ett förbund av suveräna stater som skiljer sig från delstater. Polens president Lech Kaczynski gillar att ha huvudrollen i alla spektakel och Vaclav Klaus är unionens mest oberäkneliga primadonna och när han får som han vill kommer han antagligen att bjuda in hela sällskapet till en ny föreställning i Prag.  


DSB den 9 oktober 2009

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2009-10-12 09:03

Lissabonfördragets överlevnad ligger nu i en mans hand, sedan den polske presidenten Lech Kaczynski signerat fördraget i helgen återstår bara den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus namnteckning.

Tjeckiens båda kammare i parlamentet har redan godkänt fördraget och Klaus står nu inför ett massivt tryck från resten av EU-länderna, som är trötta på att harva med institutionella frågor och vill diskutera sakfrågor som klimat och jobb.

Den tjeckiske presidenten ser fördraget som ett steg mot en europeisk superstat, fortsätter att gäcka EU-etablissemanget. Klaus och 17 honom vänligt stående senatorer har återigen tagit frågan till författningsdomstolen, som tidigare försäkrat att fördraget inte strider emot den tjeckiska konstitutionen.

Klaus kräver nu att Tjeckien liksom Polen och Storbritannien får ett undantag från stadgan om fundamentala rättigheter som yttrandefrihet, att strejka, ägande och förbud mot diskriminering. Klaus hävdar att Tjeckien behöver ett undantag för att undvika att tyska familjer som förvisades ur landet efter andra världskriget kräver tillbaka sin egendom.

Klaus är också märkbart irriterad på Fredrik Reinfeldt och känner sig sviken av denne, som direkt efter ett samtal med Klaus avslöjade dennes nya krav, eftersom de kommit överens om att detaljerna i samtalet inte skulle avslöjas.

Nästa toppmöte i slutet av oktober riskerar nu att ägnas åt Klaus krav i stället för att, som tänkt, bestämma vilka som får de höga poster som tillkommer med Lissabonfördraget.

DSB den 12 oktober 2009 

Svara

dan 2009-10-13 20:27

Farsen kring Lissabonfördraget fortsätter, den tjeckiske premiärministern Jan Fischer sade på måndagen att han är redo att inleda förhandlingar med resten av EU-länderna om att ge Tjeckien undantag från stadgan om de fundamentala rättigheterna, som blir bindande i och med fördraget. Tjeckiens president Vaclav Klaus befarar att utan undantag kan tyskar som förvisades från Tjeckien efter andra världskriget kräva tillbaka egendom.


DSB den 13 oktober 2009

Svara

dan 2009-10-14 16:50

Tjeckiens president Vaclav Klaus spelar farligt när han drar in världskrigets oförrätter i diskussionen om Lissabonfördraget och vill ha en fotnot som garanterar att Tjeckien aldrig ska tvingas ge tillbaka tysk egendom som konfiskerades efter kriget. Han vet vad han gör, det finns fortfarande ett ganska utbrett tyskhat i stora delar av EU, vilket kan utnyttjas för att få politiska poäng.

Under förhandlingarna inför den stora östutvidgningen av EU ledde det till hetsiga diskussioner. Polen krävde, och fick till slut, undantag för tyskars rätt att köpa polsk egendom och mark. Högerpopulisten Jürg Heider, vars parti då var del i Österrikes regeringen, hävdade att Tjeckien inte skulle få bli medlem i EU förrän det så kallade Benesdekreten hade upphävts (Benes var presidenten som tvingades avgå 1948). 

Det ledde till ett nationellt ramaskri i Tjeckien, som med president Havel i spetsen försvarade dekreten som utfärdades 1946 av Tjeckoslovakiens dåvarande president Benes och som ledde till att hundratusentals tyska och ungerska invånare fråntogs sina medborgarskap och fördrevs. På detta vis fick sudettyskarna betala för att de jublat över Hitlers intåg 1939.

Inför EU-utvidgningen 2004 löstes frågan med en typisk EU-kompromiss. Tjeckien förklarade att Benesdekreten var vilande, men inte gällande. Det president Klaus nu kräver är alltså ingen oskyldig detalj, minnet av andra världskrigets övergrepp har en oerhörd kraft.

En liten fotnot kan riva upp gamla europeiska sår, men Vaclav Klaus behöver tydligen ett skäl för att kunna skriva under Lissabonfördraget med något slags ära i behåll. Då är det bättre att ge Tjeckien ett tydligt undantag från hela EU:s stadga om medborgerliga rättigheter. Det är visserligen också en märklig lösning, men eftersom både Polen och Storbritannien redan har medgivits sådana undantag är det bättre än att börja diskutera Benesdekreten igen.

Det är hur som helst inte riktigt läge att inleda ett nytt gräl om Europas förfärliga 1900-tal i nuläget.

DSB den 14 oktober 2009

Svara

dan 2009-10-17 12:55

Den 27 oktober håller den Tjeckiska författningsdomstolen en hearing om det utestående klagomålet, som gäller Lissabonfördragets förenlighet med den tjeckiska grundlagen. Den frågan har redan prövats en gång och avvisats av domstolen och förmodligen avvisas klagomålet ännu en gång i mitten på november.

Då återstår problem med president Václav Klaus begäran om ett förbehåll till fördragets rättighetsstadga och ett sådant så kallat "opt out" skulle kunna tillfogas fördraget vid nästa revision, som måste komma när Kroatien blir EU-medlem, omkring 2012. Vid denna revision kommer även de irländska särlösningarna in i fördraget.

Klaus måste ge sig till tåls med att hans förbehåll inte formaliseras förrän om ett par år och samtidigt måste Fredrik Reinfeldt övertala alla sina kollegor om att gå den tjeckiske presidenten till mötes. Klaus farhågor är juridiska eftersom stadgans rättsverkan begränsar sig till EU:s institutioner.

I värsta fall kan konflikten dra ut på tiden om den tjeckiska författningsdomstolen väljer att grundligen pröva klagomålet och då måste hela EU avvakta till en bit in på nästa år. Ännu större försening är att vänta om Klaus insisterar på att hans förbehåll måste infogas omedelbart i fördraget för då krävs nya ratifikationer i samtliga EU-länder, vilket kräver minst ett år att genomföra.

EU-toppmötet om fjorton dagar kan bli en riktig pärs för ordföranden Fredrik Reinfeldt då Lissabonfördraget och finansieringen av klimatpolitiken, inför Köpenhamnsmötet, står på dagordningen. Klaus är också en hängiven kritiker av EU:s klimatpolitik.

DSB den 17 oktober 2009

Svara

dan 2009-10-18 12:20

Spelet om Lissabonfördraget ser ut att gå mot sitt slut. Den tjeckiske presidenten Václav Klaus verkar nu redo att skriva under fördraget.

Trycket har varit hårt från både den tjeckiska regeringen som EU:s andra länder, men EU-skeptikern Klaus har hållit etablissemanget på halster en längre tid.

I en intervju med den tjeckiska tidningen Lidove Noviny säger Klaus att tåget redan gått så långt att det inte finns någon möjlighet att vända det. När Klaus kommer att signera fördraget framkom inte av intervjun, men han upprepar som så många gånger tidigare att han inte gillar fördraget. Han är rädd för att makten hamnar alltför långt från medborgarna och varnar för en europeisk superstat. Han säget till och med att ett alltmer långtgående samarbete mellan EU-länderna påminner om Sovjetunionens förtryckande styre.

Han vägrar att hissa EU-flaggan i slottet i Prag, som är presidentens residens och han sägs stå på god fot med med den ryske premiärministern Vladimir Putin. Han kallar talet om den globala uppvärmningen en myt, utan att kunna belägga sina åsikter med några speciella fakta.


DSB den 18 oktober 2009 

Svara

dan 2009-10-20 18:11

Om Tjeckien får något slags undantag från Lissabonfördraget för att president Václav Klaus ska ratificera det kan också Slovakien komma att kräva samma sak, sade den slovakiske premiärministern Robert Fico i söndags i tjeckisk tv.

Fico underströk att Benesdekreten, som Klaus vill skydda genom sina krav på undantag också är en del av den gällande slovakiska lagstiftningen. Benesdekreten utfärdades efter krigsslutet när Tjeckoslovakien fått segermakternas välsignelse att fördriva de tyska och ungerska minoriteterna ur landet. Dekreten konfiskerade all tysk och ungersk egendom, som de fördrivna tvingades lämna kvar.

DSB den 20 oktober 2009

Svara

dan 2009-10-21 19:37

Fredrik Reinfeldt har i dag fört nya samtal med Tjeckiens president Václav Klaus och mycket tyder på att Klaus nu är beredd att skriva på Lissabonfördraget. Man arbetar nu med en formulering avseende tillägget som nu även Slovakien kan komma att kräva (Tjeckoslovakien).

DSB den 21 oktober 2009   

Inlägget ändrat 21 oktober 2009 19:39
  • Artiklar

  • Kommentarer



© Politico.se