användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 01 juni 2012 10:18

Dyster bild av situationen i skolan

Dåliga kunskapsresultat, fler elever som inte kommer in på gymnasiet och kränkningar som inte tas på allvar.

Det är exempel på brister i den svenska skolan som Skolinspektionen lyfter fram i sin årsrapport.

Låga förväntningar på eleverna från såväl kommunpolitiker som lärare pekas ut som ett utbrett problem.

Var tionde elev är enligt rapporten rädd för att gå till skolan ibland.

Skolinspektionen ser också att skolpersonal förminskar problemen med kränkningar och lägger skulden på eleverna.

Sju av tio skolor brister i sitt arbete mot nätmobbning där tusentals elever kränks varje vecka utan att skolan ingriper.

Skolorna kritiseras för att de varken jobbar förebyggande eller har planer för hur man ska agera när nätkränkning uppdagas, helt i strid med gällande lag.

Skolinspektionens årsrapport innehåller både fakta och resonemang kring varför många skolor visar rader av brister och fel, jämfört med vad skollagen kräver och målet att alla elever ska klara godkänt i alla ämnen.

1 075 elever gick ut nionde klass förra året utan ett enda godkänt betyg i något enda ämne.
 
Ett par hundra elever lämnade skolan i sjuan eller åttan och följden är individuellt lidande, svårt att få jobb och kraftigt ökad risk för psykosociala problem.

Andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökar varje år och vanliga brister är att åtgärdsprogrammen handlar om vad eleven och hemmet ska göra.

Vad skolorna ska göra för att hjälpa eleverna missas ofta.

Skolinspektionens chef Ann-Marie Begler säger att lagstiftningen ger uttryck för att alla elever har rätt att nå godkänt.

- Sen är det också så att det faktiskt är möjligt att hjälpa alla elever så att de får godkänt, säger hon.

Många grundskolor har fortfarande obehöriga lärare och allra sämst är situationen i friskolorna.

I 80 procent av grundskolorna arbetar lärare som saknar lärarexam-en och i nästan 150 skolor saknar runt 40 procent av lärarna peda-gogisk behörighet och av dem är friskolorna klart överrepresente-rade.

Förklaringen är att friskolorna initialt inte fick kravet på sig att anställa behöriga lärare.

Varför?

Det är lätt att skapa "skenlagar" som inte fungerar i verkligheten i en skola som bara sjunker djupare i smeten (red anm).
 


DSB den 1 juni 2012

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30



© Politico.se