användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 02 maj 2013 11:12

Fritt skolval kan öka skillnader

Det fria skolvalet kan vara en av förklaringarna till att skillnaderna mellan skolor med bra och dåliga resultat har ökat kraftigt.

Den slutsatsen drar Skolverket i en ny rapport sedan man granskat nästan hälften av landets skolor under 2012 och noterat att kvaliteten varierar både inom och mellan kommunerna.

Hälften av de 46 granskade kommunerna brister i arbetet med att ge alla elever en likvärdig utbildning.

Det rör sig ofta om skolor i utsatta områden som är svårast att möta elevernas behov.

För att höja resultaten och kvaliteten i den svenska skolan måste likvärdigheten förbättras och läraryrket stärkas.

- Dessutom måste skolpolitiken vara långsiktig, hela samhället förlorar på att det är en sämre likvärdighet, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Enligt henne kan man göra mycket med dagens regler för att likvärdigheten ska öka och kommuner kan exempelvis se till att resurserna fördelas jämnare mellan skolor.

Kommuner och fristående skolor kan anstränga sig så att de allra mest erfarna och skickliga lärarna finns på de skolor där de behövs mest.

Regeringen bör också överväga hur man kan förena fritt skolval med en bättre likvärdighet menar Ekström.

Det finns saker som man kan göra utanför dagens regelsystem som skulle förbättra den. 

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) säger att han delar Skolin-spektionens och Skolverkets bild och säger att klyftorna är för stora och att vissa saker måste göras.

Han föreslår att man går över till "katederundervisning" eftersom han anser att metodiken att eleverna ska ta mer ansvar för sin undervisning förstärker klasskillnader.

Han vill också införa en lag med krav på kommunerna att fördela resurserna efter socioekonomiska kriterier.

Att problemen skulle ha sin bakgrund i en havererad massinvandring av lågutbildade, inte sällan analfabeter, som inte behärskar svenska språket och inte kan ta till sig de behov som krävs, det vågar man inte tala om.

"Vi vill inte ha era pengar".

Av ett reportage i DN den 5 mars 2009 framkom följande:

"Vi är inte ens i närheten av de mål som innerstadens skolbarn når, trots att vi har enormt mycket större resurser", säger Mohammed Hagi Farah.

I Äppelviksskolan, Bromma får 96 procent av eleverna godkänt i alla ämnen och skolan får 1 600 kronor per elev i tilläggsanslag per år.

I Rinkebyskolan, Rinkeby får 50 procent av eleverna godkänt i alla ämnen trots att skolan får 47 900 kronor per elev i tilläggsanslag per år.

- Helt oacceptabelt, inför en haverikommisssion för skolan, säger Mohammed Hagi Farah.

Han är frustrerad och beslutsam och i många år har han engagerat sig i olika roller i sitt närsamhälle Rinkeby. 

www.politico.se/artikel/1619/vi-vill-inte-ha-era-pengar/

Det är uppenbart att det inte hänt något sedan 2009.

Rosengårds högstadium läggs ner.

Orsaken till nedläggningen är bland annat dålig arbetsmiljö för både lärare och elever.

Elevernas betyg är dessutom för dåliga, 2012 var 69 procent av niondeklassarna inte behöriga till gymnasiet.


sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5523067

S begär extra debatt om skolan.

sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5523253



Maj 02, 2013 

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30



© Politico.se