användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 03 december 2013 17:25

Löfven skyller Reinfeldt för skolkrisen

Socialdemokraternas (S) partiledare Stefan Löfven skyller statsmi-nister Fredrik Reinfeldt (M) för kunskapsnivån i den svenska skolan.

"Det här är en nationell kris".

Partiledaren och partiets skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan för-klarade på en pressträff på tisdagseftermiddagen att Pisa-rapporten är en "mycket allvarlig varningssignal", skriver DN.

Löfven fokuserar på statsministern och menar att alliansregeringen under Reinfeldts ledning prioriterat skattesänkningar.


Att läsförmågan sjunker är dels ett demokratiskt problem men riskerar också att skada Sveriges konkurrenskraft, anser Löfven.

Ibrahim Baylan anser att friskolor inte är orsaken till segregationen men att de har drivit på utvecklingen.

- Den absolut viktigaste orsaken är att skolan, med allt större krav och allt större samhällsklyftor skulle behöva rejäla investeringar för att få ned klasstorleken, säger han.

- Det här måste ses som utbildningsminister Björklunds slutbetyg, trots omfattande reformer fortsätter den svenska skolan att visa sjunkande studieresultat, säger Miljöpartiets (MP) språkrör Gustav Fridolin.

- Vad vi behöver nu är en politik för ökad likvärdighet och betydligt mer resurser till skolan, säger Vänsterpartiets (V) skolpolitiske tales-person Rossana Dinamarca.

Inställningen att ingen skola får vara bättre än någon annan, efter-som det inte är likvärdigt, är helt oförenligt med tanken på dynamik och pedagogisk förnyelse och därmed ett problem (red anm).


Sverigedemokraterna (SD) pekar på kommunaliseringen som de kallar "ett stort misslyckande" och friskolereformen har förstärkt problemen.
 
- Sverige för också en invandringspolitik som "slukar resurser" och gör situationen än värre även om Skolverket har konstaterat att ökningen av andelen elever med utländsk bakgrund bara har förän-drat resultatet marginellt.

Andelen elever som har utländsk bakgrund (med bägge föräldrar födda utomlands) och alltså behärskar svenska sämre har ökat från 12 till 15 procent (red anm).

Tidigare svensk forskning har funnit att en invandrarandel på 40 pro-cent påverkar resultaten för alla elever i klassen till det sämre.

"Ethnic segregation and educational outcomes in Swedish compre-hensive schools", Szulkin och Jonsson, Stockholms universitet, 2007.

I det segregerade Sverige kan det ha gett en extra skjuts nedåt.


Friskolorna kritiseras i utlandet.

Flera utländska kommentatorer noterar att de länder som har mycket friskolor (Storbritannien, USA och Sverige) gör dåligt ifrån sig i undersökningen.

Avseende Sverige har detta förvärrats av det katastrofala experimen-terandet med den privata sektorn och friskolorna.


www.dn.se/nyheter/sverige/friskolorna-kritiseras-i-utlandet/

Svenska elever presterar allt sämre.

www.politico.se/artikel/6967/svenska-elever-presterar-allt-s%C3%A4mre/

Elitskolor bidrar till kunskapsraset.

SVT:s granskning visar att de skolor som har allra bäst betyg och bäst resultat på nationella prov har en extrem elevsammansättning.
 
Det är främst de välutbildade familjernas barn som går i dessa skolor och det gäller oavsett om de är kommunala skolor eller friskolor.

Höglandsskolan i Bromma toppar listan, det är ett av Stockholms mest exklusiva villaområden och man tar in enligt "närhetsprincip-en".

- Det är oroväckande, vi ser att likvärdigheten minskar och att skillnaden mellan de skolor som klarar sig bäst och sämst ökar, säger Sverker Härd, enhetschef på skolverket.

När det gäller Sverige, som har en extrem invandring av människor med låg eller ingen utbildning, är likvärdigheten problemet (se ovan).

www.svt.se/nyheter/sverige/elitskolor-bidrar-till-kunskapsraset

Homogena klasser finskt framgångsrecept.

I Finland hålls utbildning högt, alla är överens om skolpolitiken, lärarjobbet är eftertraktat och eleverna skriver toppresultat på kunskapstester.

I Sverige är det många elever som kommer från olika bakgrunder och har råkat ut för olika saker som kan göra det svårt att fungera i en klassituation.

www.sydsvenskan.se/varlden/de-har-varldens-basta-skola/

Det är beklagligt att notera
att ingen ansvarig kan tala om vad som ligger bakom svenska elevers svaga skolprestationer.

Av ett reportage i DN den 5 mars 2009 framkom följande:

"Vi är inte ens i närheten av de mål som innerstadens skolbarn når, trots att vi har enormt mycket större resurser", säger Mohammed Hagi Farah.

I Äppelviksskolan, Bromma får 96 procent av eleverna godkänt i alla ämnen och skolan får 1 600 kronor per elev i tilläggsanslag per år.

I Rinkebyskolan, Rinkeby får 50 procent av eleverna godkänt i alla ämnen och skolan får 47 900 kronor per elev i tilläggsanslag per år.

- Helt oacceptabelt, inför en haverikommisssion för skolan, säger Mohammed Hagi Farah.
 
Han är frustrerad och beslutsam och i många år har han engagerat sig i olika roller i sitt närsamhälle Rinkeby.

När han i egenskap av medlem i Föräldraalliansen i Stockholms stad, FISS, träffar föräldrar från Stockholms innerstad finns det de som säger till honom att "politikerna tar från våra barn och ger till era barn".

Varför flyr lärarna från skolan?

Relationen resurs-resultat har en viss betydelse för små barn och elever med invandrarbakgrund, men när de blir lite äldre är det svårare att se sambanden.

Hur lärarna agerar, hur skolledningen driver, hur samspelet med föräldrarna ser ut har större betydelse än resurserna i sig.

Ungefär 40 procent av en skolas resultat kan förklaras med elevernas socioekonomiska bakgrund, 60 procent beror på skolans inre förhållanden.


www.politico.se/artikel/1619/vi-vill-inte-ha-era-pengar/

Siffrorna talar sitt tydliga språk var problemet ligger.

Ett argument för att man har svårt att nå målen i vissa skolor är ofta att en stor del av eleverna kommit sent till Sverige.
 
Det kan vara ett giltigt skäl, men Mohammed Hagi Farah anser att det använts väldigt slarvigt.

I exempelvis Rinkebyskolans fall visade det sig att när man följde eleverna i några klasser i årskurs 9 bakåt så hade i princip alla gått i svensk skola i nio år.

Mer än en tredjedel av dem, 13 av 36 elever, gick från godkänd nivå i 5:an till ej godkänd nivå i 8:an, deras resultat försämrades alltså.

Skolledningens förklaring
är att många av de eleverna haft stor social problematik och att man haft stor omsättning på lärare.

 


December 03, 2013

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30



© Politico.se