användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 05 januari 2014 08:13

Alarmerande brist på naturlärare

Till vårens utbildning för högstadielärare finns endast tre som i första hand sökt till att bli biologilärare.

För matematik och övriga NO-ämnen är situationen nästan lika illa.

I ämnet kemi var det 12 sökande, i teknik 16 och i fysik 20 förra året och våren 2014 finns det till biologi 3 och till matematik 24 första-handssökande till lärare i grundskolans högstadium.

Bland NO-lärare på grundskolan går nu ungefär 350 i pension varje år samtidigt som det utbildas färre än 30.
 
Antalet förstahandssökande är inte avgörande för hur många som kommer att läsa programmen men ger en god bild av utbildningar-nas attraktivitet.


"Situationen är alarmerande och kan vara en del av förklaringen till dessa ämnens nedgång i nationella jämförelser", skriver elva med-lemmar i Vetenskapsakademins skolarbetsgrupp på DN Debatt.

"Omfattande åtgärder måste till för att Sverige ska kunna leva vidare som en kunskapsnation med kompetens för teknisk och industriell utveckling och naturvetenskapligt grundad samhällsbyggnad".

De föreslår bland annat att en ettårig betald lärarutbildning för dis-puterade naturvetare införs.

En berättigad fråga är om detta förhållande kan förklara kunskaps-krisen i den svenska skolan?

Eller kan det vara så som en insändare tror, "att m
ycket få av våra studiebegåvade ungdomar vill satsa på en karriär i ett yrke där en stor del av arbetsdagen innebär risk för kaos och fysiskt våld".

Läs hela inlägget på DN.

www.dn.se/debatt/katastrofal-brist-pa-larare-i-no-amnen-och-matematik/

"I skolans värld förväntas alla kunna tävla mot alla i alla ämnen och nå ungefär samma mål på samma tid.

Men det som händer med detta synsätt är att ribban sänkts så lågt att alla tar sig över, eller att farten anpassas till de långsammaste.
 
Den likhetsdoktrin som i decennier präglat skolan, är det som skapat dagens kris
", skriver professor Kjell-Åke Forsgren på SvD Opinion.

"Studentexamen liksom realexamen avskaffades för att de ansågs oförenliga med jämlikhetstanken.

Jämlikhetstanken började efterhand omtolkas och blev till en likhets-doktrin och värdet av kunskaper började ifrågasättas.

Olikheter mellan elever förklarades väsentligen med det sociala arvet och socioekonomiska omständigheter.

Skolan sågs och ses fortfarande som ett medel att utjämna dessa skillnader.

Under det nya slagordet "inkludering" har nu också alla specialklas-ser för elever med särskilt stödbehov på grund av autism och dylikt tagits bort".

www.svd.se/opinion/brannpunkt/likhetsdoktrinen-ar-orsaken-till-skolans-kris_8868016.svd

"Inställningen att ingen skola får vara bättre än någon annan, efter-som det inte är likvärdigt, är helt oförenligt med tanken på dynamik och pedagogisk förnyelse", skriver Hans Bergström på DN Ledare Signerat 15/12 2010.

"Är det fel att skapa en extra bra skola?


Betygsreformen i mitten på 1990-talet förbjöd skolor att ge skrivna omdömen före våren i åttan och därmed lämnades brister utan upp-täckt och åtgärd år efter år.

Den utomeuropeiska invandringen har flerdubblats under dessa år och antalet beviljade uppehållstillstånd har gått från 21 000 i snitt under 1980-talet till drygt 59 000 under 2000-talet.


Under de senaste fem åren hamnar siffran på snittet 76 000 indivi-der.

Det rör sig om en tredubbling på kort tid, unikt för Sverige, därtill med allt högre andelar från länder som Irak och Somalia.

Resultaten för de svagast presterande eleverna har sänkts påtagligt mellan 2000-2009.

Ungdomar utan skolbakgrund, som varken kan svenska eller engelska, hamnar plötsligt i en svensk skola och hemma har de regelmässigt arbetslösa föräldrar.


Alla som känner verkligheten i svenska skolor vet de enorma pro-blemen med att hantera denna situation", skriver Bergström.

Kritisera den förda massinvandringspolitikens negativa konsekven-ser gör man emellertid inte ostraffat i Sverige.


Sprickan i regeringens skolpolitik blev tydlig på lördagen när skol-ministern Jan Björklund (FP) gick ut med att skolan bör förstatligas, samtidigt som Tomas Tobé (M) på DN Debatt stängde dörren för detta.

www.dn.se/nyheter/sverige/moderaterna-grusar-bjorklunds-planer-for-skolan/

"Bristen på matte- och NO-lärare gör att det redan i vår kan fattas beslut om att disputerade naturvetare ska kunna få en betald ettårig utbildning och bli lektorer på grundskolan", skriver Juan Flores på DN.

www.dn.se/nyheter/sverige/hogutbildade-naturvetare-far-snabbutbildning-till-no-larare/


Januari 05, 2014

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer



SENASTE MEDIA

2015-02-17 08:50

2014-12-26 09:30



© Politico.se