användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 28 februari 2010 12:32

Källa: Scanpix

Rätten till niqab avgörs av DO i mars

"De negativa reaktionerna från samhället är något som jag får ta för att få komma till paradiset", säger Alia Khalifa, som blev känd i medie när hon uppmanades av Åsö gymnasium att ta av sig niqaben i januari 2009.

I mars avgör Diskrimineringsombudsmannen (DO) om Åsö gymnasium bröt mot lagen då de ställde Alia Khalifa inför ett ultimatum att ta av sig niqaben eller sluta i skolan. Det är första gången som DO prövar ett fall som gäller heltäckande ansiktsslöja.

Enligt gymnasiet störs pedagogiken enär undervisningen bygger på aktiv kommunikation mellan studerande sinsemellan och mellan studerande och lärare.
 
Skolan hänvisar till Skolverket som 2003 i sitt yttrande säger: "att även om burkan är ett religiöst ställningstagande bör skolans pedagogiska uppdrag vara överordnat".

Niqab hotar säkerheten och med tanke på de våldsdåd som inträffat på skolor i bland annat Finland är det önskvärt att ingen döljer sitt ansikte.

Alia Khalifa hävdar att det råder religionsfrihet i Sverige och alla har rätt till utbildning och att man inte kan neka någon rätten till detta på grund av religionstillhörighet.

Hon anser vidare att säkerhetsrisken är ett svepskäl och att hon är beredd att identifiera sig när som helst.

DO säger att trots religionsfriheten ger förarbetena till diskrimineringslagen ett visst utrymme för inskränkningar och kan gälla säkerhet eller pedagogik. Vad DO ska pröva är om de pedagogiska målen står över rätten till utbildning.

Stockholms universitet, där det finns två elever med niqab, ska inom kort presentera regler för vad som gäller.

Alia Khalifas familj flyttade till Sverige på 90-talet därför att de inte fick "visa sin religiösitet" i Egypten, och nu överväger hon att flytta tillbaka av samma skäl. Hon bor i Rinkeby, men åker aldrig längre än till Sundbyberg eftersom hon anser sig bli ifrågasatt.

I Egypten är den heltäckande ansiktsslöjan lika kontroversiell som i Europa där muslimer är splittrade i frågan och vissa anser att de med heltäckande slöja överdriver sin tro och att det är onödigt att stämpla sig själv som terrorist.

Alias bror har provocerat med sina föreläsningar om radikal islam för ungdomar och barn i Göteborgs förorter och i Rosengård i Malmö.

Personer, som i likhet med Alia bär heltäckande slöja, anklagar samhället för att sätta upp hinder när en troende kvinna "förbjuds att lämna hemmet" och att detta tvingar henne till utanförskap.

Motfrågan är varför de väljer att begränsa sitt liv och de har ju alltid rätten att flytta till Saudarabien om de önskar.

Om en arbetsgivare skulle säga  nej till niqab är det enligt dessa kvinnor inget problem eftersom det inom islam inte är något tvång för en kvinna att bidra till försörjningen, säger Alia.
 
Frågan är då om man känner sig fri.

Vad säger juridiken om religiösa symboler i skolor och niqab är ju en symbol för islam, eller?

Europadomstolen har uppmanat Italiens skolor att avlägsna krucifix från sina klassrum. De kan stöta barn som inte är kristna, fann domstolen.

Beslutet orsakade inte oväntat protester i Italien, som fortfarande värnar om sina katolska rötter. Medlemmar av regeringen använde ord som "skamligt", "stötande", "absurt", "oacceptabelt" och "hedniskt" i sina fördömanden. Utrikesminister Franco Frattini sade att domstolen "utdelat ett dödligt slag mot de värderingar och rättigheter som Europa står för".

Det var italienska medborgaren Soile Lautsi, med rötter i Finland, som hade begärt att Europadomstolen skulle fälla utslag i frågan. Hon sade att hennes barn måste gå i en offentlig skola i norra Italien med krucifix i vartenda rum.

Jesusbilderna strider mot hennes rätt att ge sina barn en sekulär uppfostran, finner Lautsi. Domstolen gick på hennes linje. "Krucifixen kan upplevas som ett stöd av religiösa elever, men också stöta de elever som utövar andra religioner eller är ateister", finner domstolen.

Staten bör avstå från att påtvinga individer en tro i lokaler där de är tvungna att vistas. Målet med utbildning är att fostra till kritiskt tänkande, heter det. Lautsi tilldömdes 5 000 euro i skadestånd.

Religionsfrihet har alltid varit ett känsligt ämne i de europeiska samhällena och främst har den kristna religionen stått i centrum.

På senare decennier har religionsfriheten emellertid på nytt blivit mycket känslig och det beror på invandringen och religiös mångfald håller på att bli en realitet av övergripande betydelse i de flesta västerländska länderna.

Tingsrätten i Solna fastslog nyligen att Arbetsförmedlingen utsatt en muslimsk man för religiös diskriminering när han fråntogs en praktikplats.

Enligt Reinhold Fahlbeck, professor em i juridik vid Lunds universitet, finns det inget stöd för en sådan dom i Europakonventionen eftersom det inte faller under religionsfrihet.

I Artikel 18 i FN:s allmänna förklaring 1948 om de mänskliga rättigheterna, anges följande: "Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet och denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor".

Den förklaring är en moraliskt förpliktande deklaration, men har inte juridiskt bindande kraft. Det har däremot Europakonventionen 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
.

Europakonventionen bygger på religiös pluralism och religiös jämställdhet oavsett religion och uttrycksform med vilket innebär att låta alla religioner utvecklas under lika omständigheter. Tolerans, kompromiss, situationsanpassning och jämlikhet anförs som argument avseende olika former av ledighet, arbetsuppgifter, personalmatsalar/mat och andaktsrum.

Diskrimineringslagen ålägger arbetsgivare att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett bland annat religion. Mot denna bakgrund kan tingsrättens dom synas vara väl anpassad, men så är inte fallet. I Europakonventionen och dess praxis framgår vad som skyddas som religion.

Praxis innebär att en uppdelning på tre led görs och gränsdragningen mellan dem görs objektivt vilket innebär att den enskildes subjektiva åsikt inte är utslagsgivande.

Religionsfriheten är heller inte enkelriktad och vad säger de barn som ska kommunicera med en person som döljer sig under en heltäckande burka. Dessa personer kan ställa krav på att inte påverkas av en religion som inte är deras egen.

Det är ingen som hindrar en person i burka att utöva sin religion genom att inte acceptera detta klädesplagg i en skolmiljö med flera olika religioner och denna miljö är heller inte lämpad för detta ändamål.

I ett pluralistiskt samhälle måste det väl stå var och en fritt att hälsa eller klä sig som man önskar och bryta majoritetssamhällets skick och bruk?

Själva hälsningsförfarandet är inte själva poängen utan vad den avspeglar. Seder reglerar samhällslivet och skapar ordning och lugn, på det att man slipper överväga sitt handlande i varje situation, som hur man äter, småpratar, tvättar sig och så vidare.

Det handlar således inte om sedvänjor utan om värderingar och att man hälsar likadant speglar en demokratisk värdering där alla har samma värde. Seden är inte en värdering utan en funktion av den.

Det är odemokratiskt att ha en syn på kvinnor och män som gör att man inte kan (får för Gud) nudda någon av motsatt kön, vara ensam i ett rum med dem och tilldelar dem helt olika och begränsade roller i samhället.

Det har blivit allt vanligare i Sverige att den som tillhör en grupp i maktunderläge aldrig kan stå för något dålig och aldrig behöver ta ansvar.

Att den fundamentalistiskt gudstroende kämpar för att sprida sina hjärtefrågor, bland dem könsapartheid och andra oacceptabla idéer, är inte märkligt. Motsatsen är ett aktivt försvar av demokratiska värderingar. 

Särartstänkande när det gäller kön, som förstärks av tradition och religion, liknar en uppdelning i raser som tidigare var en självklarhet och om någon vägrade ta en persons hand på grund av hans eller hennes härkomst, hudfärg och etnicitet skulle diskussionen knappast handla om hälsningsritualer.

Niqaben och liknande heltäckande klädesplagg bidrar till ett mer segregerat samhälle utan gemensamma  värderingar och förstärker begreppet vi och dem.
 
På banken, posten och passkontrollen måste niqaben av och det är de flesta muslimer eniga om, men frågan är om klädesplagget ska få finnas i skolan och på arbetsplatsen, något som splittrar Sveriges muslimer?

Socialdemokraternas kvinnors ordförande, Nalin Pekgul, vill ha en skärpt lag vid ett eventuellt maktskifte. Man kan inte förbjuda människor att bära vad de vill, däremot har arbetsgivare rätt att säga nej. Det finns ingen grund i religionen för att ha niqab, säger hon till DN.

Skulle DO vinna fallet är det nödvändigt med en lagstiftning. DO har spårat ur fullständigt och de fall som de driver, handskakning och niqab, har skadat muslimerna i Sverige och är inget som majoriteten av muslimer står bakom och stärker Sverigedemokraterna.

Motståndarna till ett förbud varnar för att de niqabklädda isoleras i hemmet och då får de stanna där och får inga bidrag om de inte deltar i utbildning som kan leda till ett jobb.

I Göteborg finns Bellevuemoskén som anses vara en av de mer radikala i Sverige och nu byggs en ny moské i Rinkeby.

Politikerna menar att det blir en positiv ekonomisk effekt för Rinkeby och att moskén samtidigt kan öka tryggheten i området. Fördomar och diskriminering grundläggs vanligen i okunskap om det som är främmande för oss, skriver riksdagspartierna på DN.Debatt 27/2.

För att uppfylla människors önskningar om att kunna utöva sin religion är det viktigt att vi politiker från olika politiska partier söker enighet när det gäller att finna lösningar för detta. En moské har en viktig roll i det svenska samhället, skriver de vidare.

Det är inte en moské som behövs i Rinkeby, det är samhället som ska vara den centrala punkten och inte religionen. Femtio procent av de boende i Rinkeby saknar ett arbete att gå till och 25 procent av ungdomarna går inte ut skolan med godkända betyg.

På den plats där moskén nu bygg fanns tidigare 200 arbetsplatser som flyttats till närliggande Kista och ersätts av religionen. Barnen i Rinkeby behöver se människor som går till sina jobb så att de förstår att samhället bygger på arbete och inte bidrag.

Fördomar och diskriminering grundläggs vanligtvis i okunskap om det som är främmande för oss och en ny moské och mötesplats ska kunna motverka fördomar, skriver de.

Särartstänkande när det gäller kön, som förstärks av tradition och religion, liknar en uppdelning i raser som tidigare var en självklarhet och om någon vägrade ta en persons hand på grund av hans eller hennes härkomst, hudfärg och etnicitet skulle diskussionen knappast handla om hälsningsritualer.

Är det detta som naiva politiker menar med främmande och som vi svenskar måste ta till oss. Först måste man komma till rätta med de radikala problem som förekommer i Rinkeby och sedan kan man prioritera en moské. Politikerna är uppenbarligen nödgade att stryka vissa radikala grupper medhårs för att undvika brinnande förorter.

Moskén i Göteborg hamnade i fokus då en 18-årig svensk greps i Sarajevo, misstänkt för förberedelser till terrorbrott som sades ha kopplingar till moskén.

Den muslimska förskolan Gryningen i Lundby har förbjudit niqab inomhus eftersom det finns barn från hela världen som inte kan språket så bra och då är det ur pedagogisk synvinkel viktigt att de ser förskollärarens ansikte.

Bejzat Becirov som driver Islamic center i Malmö, där det bor 50 000 muslimer, säger att världens en miljard muslimer får göra som de vill, men det står inte i de heliga skrifterna om hur kläderna ska se ut.

Det kan inte uteslutas att de få kvinnor som bär niqab (cirka 100 i Sverige) ska röra upp rasistiska stämningar som gör livet svårare för andra invandrare.

Tolkningen av lagen är problemet och det handlar om jämställdhet i samhället, men det är nödvändigt med vissa regler för vad som ska vara tillåtet annars kan vi hävda vad som helst i religionens namn. 

I Nederländerna kan näste premiärminister bli en högerpopulist som vill stoppa all muslimsk invandring, förbjuda koranen och bötfälla alla som bär den muslimska slöjan.

Frihetspartiets ledare Geert Wilders popularitet ökar och hans parti är Hollands största eller näst största parti i de flesta opinionsundersökningar och nyval väntar inom den närmaste tiden.

Wilders pekar ut islam som det stora hotet mot den västerländska demokratin och hans parti lockar inte bara "främlingsfientliga" väljare utan också alldeles "vanliga" människor. Om några månader får vi veta svaret.




DSB den 28 februari 2010

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2010-04-01 17:32

Det franska lagrådet menar att ett förbud mot heltäckande ansiktsslöja sannolikt strider både mot den franska författningen och Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Men frågan är om det spelar någon roll för dem som driver förslaget. Lika lite som minareter är kvinnor i full slöja något verkligt problem i Europa.

Däremot är det en utmärkt fråga för politiker som vill vinna röster på rädsla, misstänksamhet och "främlingsfientlighet".


DSB den 1 april 2010

Svara

dan 2010-04-01 17:37

Ett parlamentsutskott i Belgien röstade på onsdagen för ett förbud mot burka på allmän plats i hela landet.

Belgien kan därmed bli det första landet i Europa där ett förbud mot den heltäckande slöjan införs.

Sedan tidigare är det förbjudet att bära burka i vissa städer i Belgien.

TT-AFP

DSB den 1 april 2010
  • Artiklar

  • Kommentarer


Vad vet du om blommor?


© Politico.se