användarnamn
lösenord

efter skribent

eller datum

välj datum

Publicerad: 10 april 2010 09:59

Källa: Scanpix

Unga allt senare ut i arbetslivet

I dag får unga inget fast arbete förrän de är uppemot 30 år, medan unga i början på 1990-talet skaffade ett jobb långt tidigare, redan vid 21års ålder. Allra svårast är det för dem som inte har godkända betyg från gymnasiet.

- Det tar allt längre tid innan man som ung får stadigvarande arbete. Åldern har förskjutits från strax över 21 år i början av 90-talet till 27-28 år i dag, säger Jonas Olofsson, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet.


Andelen unga som vid 20 års ålder fått slutbetyg från gymnasiet har samtidigt minskat från drygt 80 procent i mitten av 1990-talet till strax över 70 procent 2008.


Det är kommunerna som ska se till att ungdomar går ut gymnasiet, men de sköter inte det ordentligt. Det är stora variationer mellan olika kommuner, enligt en studie som Olofsson gjort tillsammans med tre andra forskare.

 - Kommunerna ska hålla sig underrättade om och söka upp ungdomar under 20 år som inte befinner sig i gymnasieskolan och erbjuda någon form av aktivitet. Vissa kommuner tar det på stort allvar medan andra inte verkar göra någonting, säger Jonas Olofsson.

Många unga har dessutom problem med att försörja sig. Enligt studien har 30 procent av personer under 25 års ålder som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen försörjningsstöd, socialbidrag, och enligt forskarna är många unga i praktiken beroende av stöd från föräldrarna.

 - Det hänger ju ihop med att de sociala trygghetssystem vi har, som a-kassa och aktivitetsstöd, bygger på att du har arbetat under en viss tid. Som ung arbetslös har du ofta ingen erfarenhet alls och då hamnar du på väldigt låga ersättningsnivåer, säger han.

 Enligt Jonas Olofsson skulle det förmodligen löna sig för samhället om de ungdomar som behöver läsa upp sina gymnasiebetyg fick en högre ersättning under tiden då det gjorde det och slapp ta studielån.

 - Det är möjligt att vi får se något i vårbudgeten, kanske något initiativ kopplat till folkhögskolor. Det skulle kunna vara ett steg i rätt riktning, säger han.



DSB den 10 april 2010

Kommentera artikel

 
 

Kommentarer

Svara

dan 2010-04-17 16:27

De av framtidsfrågorna som vi bör fokusera på är hur välfärden ska betalas på lång sikt när svenskarna lever allt längre.

I en rapport nyligen var samtliga partier överens om att skatterna måste höjas med 13 kronor på varje löntagares hundralapp om utvecklimgen fortsätter som i dag.

Politikerna kan inte ens enas om att diskutera en höjning av den lägsta pensionsåldern från 61 till 62 år.

Alternativet är att vi svenskar arbetar mer, börjar arbeta tidigare i livet och går i pension senare, men det är inget våra politiker vill tala om.

I boken "Krisen i skolan" av statsvetaren Jonas Olofsson pekar han på hur de flesta unga började arbeta vid 21års ålder i början av 90-talet, medan de inte kommer in på arbetsmarknaden förrän uppåt 30 i dag.

Under flera decennier har politikerna skurit ner på yrkesutbildningen i skolan, med katastrofala följder för ungdomsarbetslösheten.



DSB den 17 april 2010
  • Artiklar

  • Kommentarer



© Politico.se